Granhults kyrka – en kulturarvsklenod

Granhults kyrka

I centrala Småland finns ett område som är ovanligt rikt på gamla och välbevarade landsortskyrkor. En av de mest sevärda är Granhults kyrka, 40 km nordost om Växjö. Inte bara är den osedvanligt vacker med sin spånklädda fasad, den är dessutom Sveriges äldsta bevarade träbyggnad och innehåller en mängd detaljer som vittnar om dess långa historia.

Bland de tidigaste träkyrkorna i Skandinavien skiljer man i allmänhet på stavkyrkor, som har väggar av stående virke, och timmerkyrkor, där konstruktionen utgår från liggande stockar. Granhults kyrka tillhör den sistnämnda kategorin. Av de svenska stavkyrkorna återstår idag endast en (Hedareds stavkyrka), medan ett tiotal timmerkyrkor finns bevarade. I Granhults kyrka har dendrokronologiska undersökningar visat att timret fälldes omkring år 1217. Sannolikt innebär det att kyrkan byggts på 1220-talet.

Ursprungligen bestod Granhults kyrka av långhus och kor, som båda finns kvar idag. Även den höga takkonstruktionen är ursprunglig. Långhuset mäter tio meter, vilket var den största längd som gick att uppnå utan att skarva timmerstockarna. Sakristian och vapenhuset tillkom på 1600- respektive 1700-talet. Fönstren är också från 1700-talet, men spår av de ursprungliga, mycket små fönstergluggarna går att se högt upp på fasaden.

Fasaden i korets sydsida

Kyrkan har från början haft två ingångar: en 180 cm hög dörr för män och en lite lägre för kvinnor. Männens entré utgör idag dörren mellan vapenhus och långhus, medan kvinnornas ingång i nordfasaden är igensatt.

Kyrkans interiör innehåller dekorationer och lösöre från flera epoker. Framträdande är akantusslingor och draperimålningar av Växjömästaren Johan Christian Zschotzscher från 1753. Under dessa finns fragment av medeltida målningar som framför allt går att skönja på triumfbågen och korets östra vägg. I taket skildras Gud fader själv sittande på sin tron, omgiven av änglar och svävande moln. Bland de äldre inventarierna utmärker sig två medeltida skulpturer, varav en Mariabild i skuren ek och en Sankt Olofsbild i ett skåp på västra väggen, båda från 1400-talet.

Långhuset och koret
Sankt Olofsbilden och takmålningen

Ett färgstarkt inslag i inredningen är predikstolen, som gjordes på uppdrag av kyrkoherden i Nottebäck. En inskription på den förklarar: Denna har Zacharias Scheder pastor i Nottebäck låtit bygga och uppsätta år 1669 av Olof Torsson, snickaren Måns Jonson i Elm.

Predikstolen

I koret finns ett unikt hagioskop i väggen mot söder. Hagioskop finns bevarade i ett flertal svenska kyrkor, men det i Granhult är det enda i sitt slag. Genom en löstagbar timmerbit i väggen skapades ett titthål för personer som inte fick komma in i kyrkan, så att de kunde följa gudstjänsten utifrån. Det kunde exempelvis röra sig om nyförlösta barn som ännu inte var kristnade eller personer som misstänktes bära på smittsamma sjukdomar.

Hagioskop i korväggen

Kyrkans kanske vackraste målningar finns inne i sakristian. Här täcks väggarna av motiv ur gamla testamentet, som har daterats till tidigt 1600-tal. Sommartid är sakristian öppen, men resterande året kan den vara stängd på grund av drag. Vill man vara säker på att få komma in är det bäst att göra en förfrågan i förväg.

Dörren in till sakristian

Miljön på kyrkogården utanför är också väl värd att utforska. Själva entrén in till området utgörs av en 300 år gammal stiglucka. Strax intill står en klockstapel från samma tid, omgiven av mycket ålderstigna gravstenar. Några av dem har fortfarande läsbara inskriptioner. Öster om kyrkogården ligger det gamla komministerbostället, som nu fungerar som hembygdsgård.

Ålderstigna gravar på kyrkogården

Att Granhults kyrka idag finns bevarad kan vi tacka de tidigare ortsbornas envishet för. På 1830-talet anslöts de till grannförsamlingen i Nottebäck och förväntades delta i gudstjänst i den nyuppförda kyrkan där. Granhults kyrka ansågs därmed överflödig och hotades av biskop Esaias Tegnérs kyrkorivningsnit. Ortsborna ville dock inte mista den och stod på sig. Efter en enträgen kamp mot både biskopen och kungen fick de ha kvar kyrkan för att använda den som sädesmagasin. 1879 återfick man sedan rätten att nyttja den som gudstjänstlokal. Nu förvaltas kyrkan av en stiftelse, men används också av Uppvidinge pastorat. Det är en populär kyrka för både dop och vigslar, men även bland besökare som bara vill insupa den speciella atmosfären. Det är en märklig känsla att kliva in i en träbyggnad som fanns på platsen redan på Birger jarls tid och har varit i kontinuerligt bruk – på ett eller annat sätt – sedan dess.

Den lilla kyrkan i Granhult är väl värd en omväg, men för den kyrkohistoriskt intresserade finns fler anledningar att utforska omgivningarna. En kort bilfärd därifrån ligger Dädesjö gamla kyrka, vars 800 år gamla takmålningar tillhör den svenska kyrkokonstens mest omtalade verk, och Drevs gamla kyrka, där tiden tycks ha stått stilla i århundraden.

Text av Malin Kim.

Tryckta källor:

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta

Thaning, Olof (red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa

Wivall, Per; Grenholm, Lennart (1992), Värt att se i Sverige, Bonniers

Otryckta källor:

http://www.granhultskyrka.org/

Information har även inhämtats vid besök i Granhults kyrka.

Hitta dit

Koordinater: Latitud 57.0471372 | Longitud 15.208112

Upptäck fler intressanta besöksmål på Historiekartan.

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

 

Historiska kartor över Småland

Våra väggkartor är varsamt restaurerade, sekelgamla kartor som trycks på nytt i Ångermanland på matt, åldringsbeständigt premiumpapper av museumkvalitet. 1% av intäkterna går direkt tillbaka till kulturarvet!

Populära platser