13 vackra kulturreservat från hela Sverige

Sedan 1999 kan kommuner och länsstyrelser i Sverige klassa värdefulla kulturmiljöer som kulturreservat. Det innebär att de byggnader, marker och lämningar som ingår beläggs med ett särskilt skydd och förvaltas enligt en fastställd plan. I skötselplanen ingår ofta bevarandet av kunskaper och traditioner knutna till platsen och det åligger förvaltaren att på olika sätt tillgängliggöra verksamheten för besökare. I många fall erbjuds guidade visningar, föreläsningar eller särskilda aktivitetsdagar. Kulturreservaten har ibland privata ägare, men många sköts av stiftelser, museer eller ideella föreningar.

Det första kulturreservatet, Åsens by i Småland, bildades år 2000. Nu har Sverige hunnit få 45 kulturreservat som representerar vitt skilda miljöer och verksamheter. Ett flertal utgörs av välbevarade gårdar från äldre tiders bondesamhälle, men även brukssamhällen, fiskelägen, brunnsorter, herrgårdar och fornlämningsrika platser förekommer.

Kulturreservat finns nu spridda i nästan hela landet, från Överkalix i Norrbotten till Osby i Skåne. Det betyder att nästan vart du än reser i Sverige har du goda möjligheter till upplevelser i kulturreservatens regi. Den som kan dyka kan t.o.m. ta del av ett kulturreservat under vatten i form av ett område med kulturhistoriskt intressanta skeppsvrak utanför Dalarö.

Nedan listas några utvalda miljöer, som är väl värda att söka upp. På Riksantikvarieämbetets hemsida kan du läsa mer och hitta en förteckning över alla kulturreservaten.

Öna (Östergötland)

Öna består av fyra ensligt belägna jordbruk på magra marker ute i skogen. Tillsammans vittnar de om hur livet såg ut i en fattig skogsbygd under 1800-talet. All odlingsbar mark har tagits tillvara. Oansenliga åkerlappar ligger insprängda mellan stenar och klippblock och små terrasser har skapats för att öka den odlingsbara ytan. På flera ställen är rösen upplagda. Här blir det tydligt hur mycket möda som krävdes för att omvandla skogen till åker och ängsmark.

Fatmomakke kyrkstad (Lappland)

Kyrkstäderna är ett unikt kulturarv för de nordliga delarna av Sverige och Finland. De långa avstånden gjorde det nödvändigt för kyrkobesökarna att ha husrum i kyrkans närhet, vilket ledde till att en bebyggelse med enkla övernattningsbostäder uppfördes. Fatmomakke kyrkstad växte fram på 1700-talet, när samer började resa kåtor vid en kyrkobyggnad i södra Lappland. Under 1800-talet kom inflyttade nybyggare att utvidga kyrkstaden med ryggåsstugor, så att den bebyggelse som idag finns bevarad representerar vitt skilda byggnadstraditioner.

Ronneby brunnspark (Blekinge)

Brunnsparken i Ronneby har månghundraåriga anor. Surbrunnen som gav upphov till den speciella brunnsmiljön upptäcktes i början av 1700-talet. Den lanserades som hälsokälla och en kurort växte fram när människor sökte sig dit. Idag är området en park, där promenadstråk slingrar fram bland trädgårdar och vackra träbyggnader från brunnsepoken. Parken har vunnit flera utmärkelser och utsågs 2005 till Sveriges vackraste parkmiljö.

Krigsflygfält 16 (Värmland)

På Brattforsheden i Värmland ligger Sveriges enda bevarade krigsflygfält. Det är en särpräglad del av landets militärhistoriska arv, som illustrerar den svenska mobiliseringen under andra världskriget. Miljön är intakt med baracker och ladvärn.

Stabergs bergsmansgård (Dalarna)

Vid Staberg finns alla bergsmansgårdens olika delar bevarade: byggnader, trädgård, hyttområde, odlingsmark och skog. De välhållna timmerhusen visar hur bergsmännen bodde och den tillhörande barockträdgården har kvar karaktären från 1700-talet. Söder om trädgården blickar Stabergs herrgård ut över landskapet. Den som vill kan besöka de gamla slagghögarna, som skapar ett fascinerande ödsligt landskap.

Sandvikens fiskeläge (Ångermanland)

På den nordligaste delen av Norra Ulvön utanför Ångermanlands kust ligger Sandvikens fiskeläge vid en öppen vik. Sjöbodarna är samlade i en båge runt hamnen och ger en bild av hur ett fiskeläge såg ut på 1700-talet. Det långväga fiske (”fjärrfisket”) som utgått härifrån har medeltida rötter.

Linnés Hammarby (Uppland)

I Hammarby i Uppland hade Carl von Linné sin sommarbostad och platsen är präglad av hans arbete på 1700-talet. Markerna runt gården nyttjade han som botanisk experimentmiljö för provodlingar av både inhemska och exotiska växter. Många arter lever än idag kvar.

Bollaltebygget (Halland)

I Knäreds socken i södra Halland finns denna speciella kulturmiljö. Kulturreservatets kärna utgörs av en fyrlängad gård med anor från 1600-talet. De omgivande markerna innehåller en välbevarad fägata, odlingsrösen och hagar avgränsade av stenmurar. Här finns också flera rödlistade växter. En natur- och kulturstig går att följa för den som vill utforska området.

Äskhult (Halland)

I Äskhult går att se hur en jordbruksby såg ut före 1800-talets skiftesreformer. Kulturreservatet består av fyra gårdar samlade runt ett bytorg. Bebyggelsen är ålderdomlig och omges av åkrar, kålgårdar och hamlade träd. Promenaden fram till byn går via den gamla fägatan. Byn har nu inga boende kvar och förvaltas av en stiftelse, som ordnar många publika arrangemang.

Gräfsnäs slottspark (Västergötland)

Ett slott uppfördes i Gräfsnäs på 1500-talet, men kom sedan att brandhärjas vid tre tillfällen. Efter den sista branden 1834 lämnades slottet åt sitt förfall och är idag en ruin. Besökare kan läsa av historiens spår både i byggnaden och den omgivande slottsparken. Sommartid arrangeras historiska guidningar, marknader och riddarspel.

Stensjö by (Småland)

Landskapet runt Stensjö by är resultatet av hundratals år av odling, boskapsskötsel, stenröjning och slåtter. Rödmålade hus, åkrar, odlingar, hagar och gärdesgårdar bidrar här till att skildra en idyllisk miljö från förra sekelskiftet. Flera scener i filmatiseringen av Astrid Lindgrens böcker om barnen i Bullerbyn spelades in på platsen.

Mårtagården (Halland)

I kulturreservatet ingår två kaptensgårdar (Mårtagården och Apelhögen) på Onsalahalvön. Tillsammans illustrerar de en unik sjöfararkultur, som kombinerar jordbruk med långväga sjöfart. Gårdarna är från 1700-talet och förvaltas nu av en stiftelse. Mårtagårdens boningshus är intakt sedan gårdens verksamma tid och visas upp för grupper. Det omgivande odlingslandskapet sköts enligt gamla metoder.

Gamla Pershyttans bergsmansby (Västmanland)

Här får besökaren ta del av en välbevarad bergsmansby med tillhörande jordbruks- och industrilandskap. På platsen har människor levt och brutit malm sedan 1300-talet. Hytta, hyttby, gruvområde och vattensystem finns idag kvar. Hyttan har troligen legat på samma ställe vid Smygarebäcken sedan medeltiden, men fick sin nuvarande utformning 1856. Rostugn och masugn står kvar som de lämnades efter sista blåsningen 1953.

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente