En kulturhistorisk upptäcktsfärd i Hälsingland

Runt Bollnäs uppstod under 1700- och 1800-talet ett relativt välstånd bland traktens bönder, bland annat till följd av linodling och mekaniska linberedningsverk. Inkomsterna gjorde att en ovanligt rik allmogekultur blommade ut, vilket inte minst tog sig uttryck i osedvanligt stora och praktfulla gårdar med färgstark inredning. Boningshusen hade ofta flera våningar, ekonomibyggnaderna var väl tilltagna och i många fall byggdes separata hus för högtid och fest. Detta kulturarv är så unikt och välbevarat att det 2012 togs upp på Unescos världsarvslista.

Från Bollnäs finns tre av de sju hälsingegårdar som världsarvsklassats på bekvämt utflyktsavstånd, liksom flera andra intressanta gårdsmiljöer och kulturminnen relaterade till linberedningen. Nedan presenteras ett förslag på en rundresa, som leder till några av områdets främsta kulturhistoriska sevärdheter. Rundturen är tänkt att göras med bil och tar två till fyra dagar beroende på tidsåtgången vid besöksmålen.

Res först österut från Bollnäs, till Västerby klungby (Rengsjö hembygdsby). I byn, som förvaltas av Rengsjö hembygdsförening, visas ett stort antal byggnader och tidstypiska föremål från det gamla bondesamhället. Kronjuvelen är hälsingegården Regnellshusen, där de handmålade tapeterna och mangårdsbyggnadens snillrika spis är svåra att inte beundra. Samlingen av äldre textilier med handvävda och handbroderade mönster drar också ögonen till sig. I en av byggnaderna visas en utställning om naturfotografen Hilding Mickelsson, som under hela sitt liv var bosatt i bygden och skildrade dess djurliv med hjälp av sin kamera.

Hembygdsbyn hålls idag levande av lokala eldsjälar och är mycket aktiv. Sommartid erbjuds guidade visningar och i den gamla bagarstugan bakas Rengsjötunnbröd enligt hemligt recept. Under särskilda dagar ordnas ”På gammelmormors tid”, då barnen får möjlighet att prova på uppskattade aktiviteter med koppling till äldre tiders gårdsliv.

Några minuters bilresa från Rengsjö tar dig sedan vidare till den anrika Växbo kvarn. Den vattendrivna kvarnen byggdes 1869 och var en tullkvarn, där bönderna tullade för att få mala spannmål. 1950 stängdes driften, men kvarnen har bevarats som kulturminne. För den som behöver en paus finns idag möjlighet att fika eller äta en bit mat i den fridfulla miljön vid vattnet.

Vid Växbo passerar Sveriges längsta rullstensås, Uppsalaåsen. Genom att vattnet skurit sig genom åsen har den natursköna Trolldalen uppstått. På dalgångens botten slingrar sig Växboån, som under sekler fått ge kraft åt olika vattendrivna verk. Än idag finns gott om lämningar som ger besökarna en bild av hur bönderna malde mjöl och beredde lin med hjälp av vattenkraften. Många av traktens gårdar hade egna linbodar i anslutning till de byggnader som krävdes för linberedningen. Till de mer ovanliga kulturminnena hör en vattendriven linklapp och ett pörte för lintorkning med bevarad eldstad.

Den som vill se hur den lokala lintraditionen lever vidare kan göra en avstickare till Växbo lin, där linet bearbetas och vävs till tyger i en modern industrimiljö. Besökare kan ta del av linneväveriet på egen hand eller boka guidning.

Fortsätt sedan färden norrut, till hälsingegården Hans-Anders. I folkmun har gården kommit att kallas Träslottet och den gör verkligen skäl för namnet. Mangårdsbyggnaden är mycket stor och de invändiga dekorationerna för tankarna till ett franskt renässansslott snarare än en svensk bondgård. Dekorationsmåleriet har sannolikt utförts av allmogemålaren Jonas Wallström, som utsmyckat flera gårdar i trakten.

Både in- och utvändigt har gården bevarats i stort sett oförändrad sedan mer än hundra år. Sommartid inhyser huvudbygnaden ett café och några av rummen nyttjas till konst- och hantverksutställningar, vilket har gjort Träslottet till ett populärt besöksmål.

På gångavstånd finns Arbrå fornhem, som drivs av Arbrå hembygds- och fornminnesförening. Totalt förvaltar föreningen 15 byggnader från 1700-talet och framåt, där man ställer ut möbler, husgeråd och arbetsredskap från trakten. I ett av husen finns en utställning om den berömda ”Delsbostintan” Ida Gawell, som med sina livfulla gestaltningar av folkvisor och hälsingehistorier blev vida omtalad och fick resa till USA för att uppträda.

Kör sedan norrut till hälsingegården Gästgivars i Vallsta, som är en av de gårdar som fått världsarvsstatus. Här finns inte minst överdådiga väggmålerier och den ursprungliga förlagan till ett av Sveriges mest sålda tapetmönster, Gästgivarstapeten. Under tidigare sekler drevs, som namnet antyder, ett gästgiveri på gården. Traditionen bärs idag vidare i form av en restaurang med fokus på lokalt kök.

En kort återfärd mot söder tar dig sedan till det lilla samhället Alfta, som rymmer två av de världsarvsklassade hälsingegårdarna. Ägarna till Pallars hälsingegård har valt en lågmäld profil, men det finns möjlighet att se gården efter överenskommelse. De praktfulla byggnaderna går annars att skymta på avstånd från den intilliggande vägen.

Alldeles i närheten finns den största världsarvsgården,  Jon-Lars hälsingegård, som är en av de mest sevärda. Skälet till den monumentala storleken är att två bröder lät bygga den tillsammans för sina respektive familjer. De bodde i varsin halva av huset, vilket är tydligt genom de olika stilval som präglar inredningen.

Ägaren Håkan Johansson, vars släkt har bott på gården i flera generationer, erbjuder personliga och underhållande visningar efter bokning. De intakta väggmålningarna från 1800-talet är fullständigt enastående.

För den som efter detta inte har sett sig mätt på färgstarkt och sprudlande kulturarv från de välbärgade hälsingeböndernas tid finns möjlighet att fortsätta upptäcktsresan till de närbelägna hälsingegårdarna Ol-Anders och Löka. Båda hålls öppna för besökare och erbjuder visningar sommartid. Det kan också vara väl investerad tid att avsätta några extra dagar till att utforska andra delar av Hälsinglands rika kulturarv. Utmed kusten radar vackra medeltidskyrkor upp sig som ett pärlband, varvade med charmiga fiskelägen och fornminnen från järnåldern. En sommarresa till Hälsingland har goda möjligheter att bli en oförglömlig upplevelse.

Fotnot: Vi lever i en tid då rekommendationer för resor och arrangemang snabbt förändras. Det är alltid säkrast att ta reda på aktuell information rörande öppettider och tillgänglighet när en utfärd planeras. 

Tryckta källor:

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta

Thaning, Olof (red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa

Otryckta källor:

• https://halsingland.se/halsingegardar/
• https://varldsarvetgastgivars.se/
• https://www.bollnas.se/turism/index.php/se-goera/vaerldsarvet-haelsingegardar/218-traeslottet-i-arbra
• https://www.bollnas.se/turism/index.php/se-goera/vaerldsarvet-haelsingegardar/276-arbra-fornhem
• http://www.edsbyn-alfta.se/gora/halsingegardar/halsingegardjonlars.48.html
• http://www.edsbyn-alfta.se/gora/halsingegardar/halsingegardpallarslanghed.46.html

Information har även inhämtats vid besök på plats vid besöksmålen.

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente