Upptäck fler intressanta besöksmål på Historiekartan

Rane stenar (Askeberga skeppssättning)

Rane stenar

Askeberga skeppssättning är Sveriges näst största skeppssättning (efter Ales stenar i Skåne). Skeppssättningen, som restes någon gång under järnåldern, kallas på en karta från 1715 för “Rane Stenar”.

Rane stenar ligger i Askeberga i Vads socken, Vadsbo härad, ungefär 25 kilometer norr om Skövde i Västergötland. Det som gör denna skeppssättning lite speciell är, förutom storleken på stenblocken, att den saknar stävstenar i ändarna vilket har gjort att vissa gjort liknelser med ett långhus.

Skeppet är 55 meter långt med en största bredd på 18 meter, och är uppbyggt av 24 parvis placerade stenblock, som är upp emot 2-3 meter höga med en vikt av upp emot 15-25 ton styck. Dateringen är osäker, men enligt Statens fastighetsverk, som förvaltar området, tros skeppssättningen ha blivit byggd under yngre järnåldern, ca 500 e Kr., dvs i runda slängar 1,500 år sedan.

Askeberga skeppssättning
Foto: Jan Norrman – 1990-06-02 / Riksantikvarieämbetet (CC BY)

Vem kan då denne Rane ha varit? Enligt en lokal tradition ska han ha varit en kung, som härskade i Vadsboområdet, och som blev begravd i kung Ranes hög som ligger några kilometer åt sydväst i grannsocknen Flistad, jämte vilken en kyrka sedan uppfördes. Högen har dock aldrig undersökts.

Rane var också ett gammalt namn på Oden, så man skulle alltså också kunna kalla skeppssättningen för Odens stenar. Vissa menar att Rane stenar i själva verket ligger i Odens hjärtland, exempelvis amatörhistorikern Bengt Wadbring:

“På vägen dit [från Ranes stenar till kung Ranes hög] passerar man Odenslunda. Den i väster liggande sjön Östen hette i gamla handlingar Odens sjö – har det någonsin funnits ett Odens land så måste det ha varit här, och skall man tro på Brage Broddarsson och Snorre så fanns det faktiskt det!”
Bengt Wadbring om Askeberga

Odens stenar
Foto: Catasa (CC BY-SA)

Hur många man (eller oxar) krävdes det på den tiden för att flytta på en sten som väger 15 ton? Det är nog inte omöjligt att räkna ut, men vi kan med säkerhet säga att många mantimmar lade västgötarnas förfäder ner på att bygga den här skeppssättningen.

Askeberga ur Förr och Nu 1877. Avtecknad av A. Hedenberg.
Askeberga ur Förr och Nu 1877. Avtecknad av A. Hedenberg.

Fem mil österut hittar man en liknande, men mindre, skeppssättning på en halvö ut i Vättern i Nässja socken i Östergötland. Denna kallas Nässja skeppssättning (RAÄ-nr Nässja 2:1) och är en oval stenkrets även den bestående av 24 stenar utan stävar.

Kuriosa: Ordet Vad som återfinns både i namnet på socknen och häradet skrevs 1302 Wad och kommer från kyrkbyn och har innebörden ‘vadställe’ syftande på en övergång av Tidan.

Källor

Riksantikvarieämbetet

Statens fastighetsverk

Askeberga skeppssättning, Wikipedia

Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X

Hitta dit

Koordinater: Latitud 58.57542340000001 | Longitud 13.983879399999978

Upptäck fler intressanta besöksmål på Historiekartan.

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur, stöd oss gärna med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

Populära platser

Ska vi höras på Söndag?

Få nyhetsbrevet varje söndagmorgon med veckans artiklar om svensk historia och nordisk kultur. Gratis!

Perfekt! Kolla inkorgen och bekräfta din anmälan så är det klart sen!