Ett brev från en hädangången

För en tid sedan fick jag på bubb.las medlemsforum ta del av ett gammalt brev från en persons avlidna farfar. Hans farfars önskan var att brevet skulle offentliggöras efter sin död, men det glömdes bort. Därför är jag glad över att nu kunna bidra till att Arnolds önskan går i uppfyllelse.

Men först lite mer om Arnolds bakgrund, berättat av barnbarnet Mattias:

Min farfar var en ganska enkel men principfast man som växte upp i en stor syskonskara på en bondgård i Östergötland. Han arbetade under hela sin uppväxt på gården och fortsatte även med det på min farmors föräldrargård där han hjälpte dem med jordbruket. Han tjänstgjorde ett tag i det militära, men jobbade sedan inom poliskåren resten av sitt verksamma yrkesliv. Vi kan utan en massa detaljer sammanfatta honom som “Eksjö’s egna Dirty Harry”.

Jag har länge velat hedra min farfar med att publicera brevet någonstans. Brevet är inget speciellt i sig, han var inte särskilt djup av sig, men det enda rätta är att frihetliga människor får ta del av det. Det tror jag att han hade tyckt om.

Arnolds efterlämnade brev

Här kommer brevet från Arnold Ingemar Hultgren, “Eksjö’s egna Dirty Harry”, född den 22 juli 1929:

Lite lösa funderingar och tankar innan min hädanfärd och vad som kanske kan vara till någon nytta därefter.

Frihet har för mig alltid varit ett honnörsord och alla former av tvång och förmynderi något som fått mig att se rött. Den bästa och största formen av frihet har jag upplevt vid vistelse i naturen, främst skogen. Tidigt i livet började jag ifrågasätta allt religiöst tvång och framförallt kyrkans påverkan och makt över människornas liv och leverne.

Politik, framförallt partipolitik, framstår för mig också som en slags religion med syfte att skaffa sig makt och inflytande och påtvinga människor åsikter som de innerst inne kanske inte har.

Fackföreningar är heller inget som jag sätter någon tilltro till. Jag uppfattar dem som förmyndarorganisationer och ledarna som lakejer till det politiska etablissemanget.

Religion, politik och fackföreningar är, enligt min mening, roten till mycket ondska i vår värld. Krig, terrorism och förtryck är i de allra flesta fall verk av religiösa, politiska eller fackliga ledargestalter som mer eller mindre störtat vår värld i fördärvet.

Politik har jag aldrig engagerat mig i. Facklig verksamhet tog jag tidigt avstånd ifrån och religionen – Kyrkan har jag länge ifrågasatt och tvivlar starkt på det budskap kyrkan och andra religiösa samfund sprider.

Jag tror på en naturlig utveckling och uppkomst av allt levande på vår planet och även i universum i övrigt. Människans förekomst på jorden har ju, vetenskapligt konstaterats till kanske mer än 70 miljoner år.

Skapelseberättelsen i bibeln förefaller mig mindre trolig än “sagan om Nordens Ask och Embla”?

Människan, liksom allt annat levande, både växter och djur genomgår ju en ständig förändring och utveckling. Hur kommer det att se ut om ytterligare 70 miljoner år?

Från livets början till livets slut är det egentligen inget annat än en kamp för överlevnad. Den livskraftigste och mest livsduglige överlever och utvecklas enligt naturens egna lagar och regler. Livets början är väl som ett gigantiskt lotteri med en chans på flera miljoner medans livets slut är absolut säkert och som jag är övertygad om, definitivt.

Något “liv efter detta” förfaller mig omöjligt. Döden är för mig en barmhärtig befriare och i frihet vill jag för evigt få vila i naturen. Så uppfyll min absoluta önskan och vilja!

Länsstyrelsen (förhatlig myndighet) må vara den som skall besluta om ev. bevilja spridning av askan – stoftet efter kremering, men har så vitt jag kan förstå, ingen förfoganderätt över urnan med aska utan den tillhör dödsboet. Jag vill att ingen ansökan må göras om spridning, utan att urnan med aska – stoftet överlämnas till någon av mina närmaste anhöriga som fullföljer mina önskemål. Var, när och hur har ingen myndighet med att göra och lär heller inte ha någon möjlighet att förhindra eller bestraffa någon för. Begravningsbyrån är måhända förhindrad att sprida askan?

Den begravningssvgift som Staten – Kyrkan tar ut och som alla måste betala gäller ju, enl. vad som anges i beviset om utträde ur Svenska Kyrkan, gravsättning och plats på Kyrkogård.?

Om nu vare sig gravsättning eller plats på Kyrkogård utnyttjats, varför skall då begravningsavgift betalas? Borde inte Staten – Kyrkan vara återbetalningsskyldiga? För principens skull, kräv återbetalning!

Hur är och blir det med kostnaderna för kremering? Ingår de möjligen i begravningsavgiften?

Detta har jag, efter lång betänketid och många övervägande, skrivit. Det finns mycket mer som kanske vore och borde vara värt att förtälja men detta får räcka.

Mig har förunnats att få ett relativt långt liv som jag försökt leva i harmoni med naturen.

Eksjö den 17 juni 2008

Arnold

P.S
Detta må, helt eller delvis, läsas, eller på något annat lämpligt sätt delges de närvarande vid samkvämet och, om det kan vara av intresse, offentliggöras.
D.S

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente