5 pandemier som skördat våra förfäders liv

Spanska sjukan i Sverige
Det provisoriska "Spanska sjukhuset" i Östersund 1918.

Många är de farsoter, katastrofer och krig som har sköljt över Sverige och prövat gångna släkten. Här är fem av de största pandemierna som drabbat Sverige från 1300-talet och framåt.

Jag skriver inte den här artikeln med avsikt att skrämma någon under denna pågående pandemi. Jag skriver den för att jag tycker det är viktigt att vi minns. Våra förfäder har varit med om mycket skit. Ofantligt mycket mer umbäranden och lidande än vi nu levande svenskar kan föreställa oss.

Att minnas vår historia skapar förståelse. Det är även en konstant påminnelse om att saker och ting förr eller senare alltid går åt pipsvängen. En påminnelse om att beredskap inför livets alla jävligheter inte är frivilligt, utan en plikt som ska tas på allvar.

Det spelar ingen roll om det gäller krig, svält, pest eller kolera. Förr eller senare händer det. Förr eller senare dyker den svarta svanen upp. Ja, till och med i lilla, fredliga Sverige. På en nog lång tidshorisont kommer även kriget göra sin återkomst på svensk mark. Var så säker.

Så låt oss nu minnas, och ta med oss insikten att även vi som lever idag kommer ha våra egna jävligheter att ta oss igenom. Även många av oss kommer att förlora närstående i olyckor, pandemier och de mest oväntade händelserna. Vissa svenskar, och tiotusentals italienare, spanjorer, kineser, iranier, fransmän, med flera, har nu i dagarna redan förlorat unga och äldre människor de älskar till ett virus från Kina. Om du är en av dem så beklagar jag din sorg. Vet att du inte är ensam i denna prövning.

Det är något som har prövat även gångna släkten. Här kommer fem pandemier från 1300-talet fram till vår tid som har nått Sverige.


Digerdöden, 1300-talet

Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, torde vara den mest kända och även den dödligaste pandemin som drabbat våra förfäder. Det var pesten, dvs. bakterien Yersinia pestis, som var orsaken och under digerdöden förekom alla tre former av pest – böldpest, lungpest och blodpest

Namnet “digerdöden” kommer från fornsvenskans digher som betyder ’stor’, och det namnet är belagt första gången på en gotländsk grav från 1300- eller 1400-talet. Var tredje person i hela Europa stupade under i den stora döden, enligt vissa ända upp till 60% av befolkningen. Sammanlagt uppskattas denna pandemi ha resulterat i 75-200 miljoner människors död världen över, i en tid när jordens befolkning uppgick till 475 miljoner människor innan pesten bröt ut.

1348: Pesten i Florence, Italien, som beskriven i Boccaccio’s Decameron.

Gårdar stod folktomma i generationer efter pesten dragit förbi, och det tog 200 år innan Europas befolkning nådde samma nivå som innan pandemin. Till Sverige kom digerdöden via Norge en vårdag 1350. Innan dess hade den färdats ända från Asien, där den spridits längs Sidenvägen. 1343 nådde pesten Krim. Därifrån spreds den troligtvis genom medelhavet av loppor som levde på de råttor som följde med handelsskepp, och nådde resten av Europa via Italien.

Pestens spridning i Europa mellan 1346 och 1353. Karta av Flappiefh (CC BY-SA)

Pesten 1710-1713

Den senaste stora pestepidemin hemsökte Sverige 1710 till 1713 under det stora nordiska kriget som varade i 21 år mellan 1700 och 1721. Denna epidemi anses dock tillhöra samma våg av pest som kom till Europa på 1300-talet och som varade ända fram till 1750.

Målning av pesten som härjade i Vilnius, Litauen, 1709-1713 föreställer jungfru Maria hållandes brutna pilar av guds vrede. Målningen hänger inne i St. Peters och St. Pauls kyrka i Vilnius, Litauen, som förlorade upp emot 75% av sin befolkning till pesten.

Pesten kom med båt till Sverige från Livland och Finland. Ursprungligen kom pesten från Asien via Miklagård (mer känt som Konstantinopel, eller Istanbul som är turkarnas officiella namn på staden sedan 1926.)

I Uppland och Södermanland härjade pesten från juli 1710 till februari 1711, och dödligheten var mycket hög. Allra värst drabbades de fattiga med sin lägre och mindre hygieniska levnadsstandard där de ofta vistades i närheten av råttor och deras loppor. Storstäderna drabbades hårdast. I Stockholm dog 22,000 av stadens 55,000 invånare, och i det stora hela uppskattas nära en tredjedel av Stockholms, Göteborgs och Malmös invånare ha mist livet till pesten.

I Norge tog man smittspridningen i Sverige på allvar, och utfärdade ett kungligt dekret med order om att skjuta varje svensk som försökte komma över gränsen. Man ville hindra att pesten kom in i Norge till varje pris. Liket skulle då begravas “dybt i jorden paa samme Sted” genom att välta ner det i graven med långa stänger för att själva undvika smitta. Man förbjöd även handel med områden där pesten fanns, och apotekare beordrades att ha stora läkemedelsförråd. Det bidrog troligtvis till att norrmännen skonades från pesten den här gången.

Norges agerande är förövrigt helt i enlighet med Carl von Linnés råd angående bekämpning av smittsamma sjukdomar, från juli 1773:

Wid smittosamma siukdomars början så är först angelägnast, at genom förbud och andra tienliga steg afhålla de friska från de siuka, och ej lämna andra hos dem tillträde, än de, som med deras skötande syslosättas kunna.

Carl von Linné, ur ett brev från Linné till Landshövdingeämbetet i Uppsala, juli 1773, med anledning av utbrottet av dysenteri i staden

Spanska sjukan, 1918-1921

Spanska sjukan skördade mellan 50-100 miljoner människors liv världen över i kölvattnet av första världskriget. Detta i en tid när jordens befolkning bestod av 1,6 miljarder människor. Spanska sjukan tog alltså fler liv än hela kriget, 3-6% av världsbefolkningen varav 35,000 svenskar. Pandemin bröt ut i mars 1918 och varade till juni 1920, och är den dödligaste pandemin under 1900-talet. Det är även den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid.

Nästan alla som dog var under 45 år, vilket var utmärkande för denna pandemi. I vanliga influensaepidemier är det barn, gamla och personer med underliggande sjukdomar som drabbas värst. Här var det unga, vuxna, i övrigt friska personer som dog som flugor.

1918: Militärsjukhus uppsatt i Camp Funston, Kansas, USA, för insjuknade i spanska sjukan. Foto: National Museum of Health and Medicine, Armed Forces Institute of Pathology, Washington, D.C., USA.

På namnet kan man tro att influensan har sitt ursprung i Spanien, men det stämmer inte. I själva verket har stor osäkerhet rått angående ursprunget. Denna pandemi bröt ut under första världskrigets sista år, en tid då det rådde väldigt stora truppförflyttningar över hela världen. Detta tros ha bidragit till den snabba spridningen av viruset. En teori har senare lyfts fram av experter som menar att spanska sjukan ursprungligen kom från norra Kina och snabbt spreds till västeuropa med 140,000 kinesiska gästarbetare som de franska och brittiska regeringarna rekryterade för att fria upp sitt inhemska manskap för kriget.


Asiaten, 1957

Asiaten var en pandemi orsakad av influensaviruset A(H2N2) som identifierades i Guizhou i Kina tidigt under 1956. Den spred sig snabbt över hela världen och nådde sin kulmen i Sverige i oktober 1957, med cirka 312,000 konstaterat smittade. Nuvarande uppskattningar är att 1 miljon svenskar bar på smittan, bland annat statsminister Tage Erlander.

1957: 168 asiatensjuka värnpliktiga i en gymnastiksal på F 21 i Luleå. Foto: Scanpix (förfallen upphovsrätt)

Uppskattningsvis cirka 5 miljoner människor, främst yngre, dog av Asiaten världen över. I Sverige var det däremot relativt få som dog.


Hongkonginfluensan 1968

Sommaren 1968 utbröt en pandemi i Kina som sedan spred sig till Hong Kong där en halv miljon människor insjuknade. Det var ett nytt virus, A(H3N2) som låg bakom pandemin. Uppskattningsvis skördade influensan cirka 1 miljon liv under 1968-1969, i första hand äldre.

Till Sverige kom två vågor, den första med start i november 1968 och en andra, kraftigare våg vid årsskiftet 1969-1970. Den 27 februari 1969 rapporterar Svenska Dagbladet om 300.000 fall i Sverige. Regeringen blev medan influensan pågick kritiserad för vad man ansåg var dålig beredskap.

Än idag sprids Influensa A(H3N2) fortfarande som säsongsinfluensa och orsakar enligt Folkhälsomyndigheten en överdödlighet på cirka 1000 äldre personer i Sverige varje år1.

Den som inte känner historien är dömd att upprepa den

Så långt tillbaka människans nedskrivna historia sträcker sig har farsoter förföljt oss. Än idag blossar den gamla pesten upp runt om på jordklotet med 600 nya fall årligen, främst i Kongo, Madagaskar och Peru. Idag kan man enkelt behandla pest med antibiotika och förhindra smittspridning med basal hygien, men vem vet när pestbakterien beslutar sig för att mutera och bli antibiotikaresistent? Nya influensavirus dyker även upp titt som tätt världen över, COVID19-viruset är blott det senaste i raden. Forskare har förklarat att det bara har varit en tidsfråga innan nästa globala pandemi bryter ut.

Varför, kan man då fråga sig, har svenska politiker och myndigheter varit så långsamma på att reagera? Och varför är inte svensk sjukvård bättre förberedd? Varför tvingas svenska sjukvårdare i detta nu knåpa ihop improviserade ansiktsskydd av kontorsmaterial? Varför har våra politiker aktivt nedmonterat det svenska totalförsvaret? Var är livsmedelslagren? Var är alla lager med sjukvårdsmateriel? Var är arméns 35 fältsjukhus som på kort tid kunde avlasta svensk sjukvård med 10,000 vårdplatser och 630 respiratorer?

Borta. Puts väck. Utrustning som svenska skattebetalare hade betalat miljarder för slängdes under 1990-talet på soptippen, berättar pensionerade professorn Sten Lennquist till DN. Sverige var inte behov av sånt längre, för ja, i lilla Sverige kan väl ändå ingenting hända?

Att bygga beredskap är ett val.

Att inte bygga beredskap, att göra ingenting, att prioritera annat, det är också ett val.

Att inte bära sin historia med sig, att inte tänka på morgondagen, att leva för dagen och lägga pengar på “roligare” saker än att bibehålla beredskap inför när livet överraskar dig med en käftsmäll, det är den enkla vägen. Tills krisen kommer, det vill säga. Att vandra längs den vägen innebar en säker död för våra förfäder, vars hela liv var en lång kamp för överlevnad.

Men det är längs den vägen svenska makthavare har tagit vårt samhälle de senaste årtiondena. “Just-in-time”-samhället, där skithuspapperet gärna får anlända när du gjort det du ska på toan och inte en sekund före. Det är ett val som i kriser kostar liv. Det är ett val som svenska makthavare kommer få stå till svars för.

“Låt aldrig en bra kris gå till spillo”

– Ordspråk för machiavelliska politiker

Något annat vi kan lära ifrån historiska kriser är att de, verkliga eller iscensatta, är utmärkta tillfällen för makthavare att profitera finansiellt eller politiskt. När rädsla och panik sprider sig har man inte sällan opinionen med sig för att driva igenom den utökning av statens befogenheter som anses krävas för att möta krisen, även när det sker på bekostnad av våra friheter. Men när faran är över så är man inte lika villig att ge oss våra friheter tillbaka. Så eroderas friheten, bit för bit, kris efter kris. Den vetskapen är bra att ha med sig även under en pågående pandemi.

En iakttagelse…

Amerikas president Donald Trump har fått kritik eftersom han i TV kallade Coronaviruset för det kinesiska viruset. Det skulle visst vara “stigmatiserande” eller rent av “rasistiskt” att uttrycka sig på det viset. Något jag dock inte kunde undgå att lägga märke till när jag efterforskade alla dessa historiska pandemier som drabbat Europa är att de allra flesta faktiskt har konstaterats eller tros ha haft sitt ursprung i Asien, främst Kina.

Det är förstås inte slumpen som gör att virus gång på gång lyckas sprida sig till människan i Kina. Det handlar inte om otur, utan om kultur. Det handlar om livsföring och hygien. Det säger jag utan att hysa minsta agg mot kineser eller deras vackra kultur, en kultur som precis som den svenska har mångtusenåriga rötter. Men det är ett mönster som kan och faktiskt bör ge upphov till diskussioner i lämpligare forum än den här sidan, inte minst i Kina, om makthavare världen över på allvar vill minska risken för framtida pandemier.

Källor

  1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur, stöd oss gärna med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

Populärt

6 tankar om “5 pandemier som skördat våra förfäders liv

  1. Profilbild
    Ulrika Flensén säger:

    Tack för denna intressanta läsning ! Förstår att det ligger en del tid och engagemang bakom att få ner detta på pränt . Har läst och tagit till mig så återigen varmt tack 🌸

  2. Profilbild
    Marika jivenius säger:

    Jätte intressant läsning, skrämmande och vår verklighet idag 😢
    Som vi hoppas vi tar oss ur utan att förlora allt för många ✊🏼🙏🏼

  3. Profilbild
    RS säger:

    “Just-in-time” bygger egentligen på att du är snabb att reagera. Det betyder att Sverige borde väldigt tidigt stängt ner samhället och snabbt byggt upp beredskap för aty sedan återgå till normalt liv. Ungefär så har det också fungerat i Syd Korea.
    Sverige har inga “Just-in-time” myndigheter utom “Just-in-time” pratet är bara prat för att motivera varför det går bra att leva för stunden. Det är den Sovjetiska potemkin kulissen som är vad det Svenska samhället bygger på idag, dvs låtsas att allt är under kontroll när inget är under kontroll.

  4. Profilbild
    Rolf Persson säger:

    Du skriver riktigt bra! Men till pesten under Karl XII krig borde läggas att denne man lyckades ta livet av närmare 250 000 svenska utskrivna soldater. Till det kommer de landsändar som inte kunde brukas eftersom det saknades händer!

  5. Profilbild
    John säger:

    Har skickat länk till detta till bl a SvD (Gunilla Hall) som hävdat att dagens pandemi är den värsta som hänt i modern tid.
    Efter det ändrade man rubriken till: En av dom värsta.
    Men också det är historielöst. Och oseriöst.

Kommentarsfältet är stängt.

Ska vi höras på Söndag?

Få nyhetsbrevet varje söndagmorgon med veckans artiklar om svensk historia och nordisk kultur. Gratis!

Perfekt! Kolla inkorgen och bekräfta din anmälan så är det klart sen!