Upptäck fler intressanta besöksmål på Historiekartan

Bondplågeriet på Skrattholmen

Ängsö slott
Ängsö slott, maktcentrat som herreförtrycket av traktens allmoge utgick ifrån. Foto: M. Nystedt (CC BY-SA)

På holmen Skrattan vid Ängsö slott brukade slottsherrarna ”spöa dem af sitt folk, som misshagat dem”. I holmens namn ligger ”ett hån öfver de olyckliga bönderna, som der jemrat sig under piskan.”

Skratta, Skrattan eller Skrattholmen är en av de små holmar som ligger kring ön Ängsö (Tidigare Engsö) i Västmanland, ca 20 km sydost om Västerås, och är enligt sägen platsen dit adelsherrarna på Ängsö slott förde bönder och torpare som hamnat i herrarnas onåd för att straffa och plåga dom med grymma metoder.

De inledande citaten kommer från Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, sjätte bandet, 1865. Men också Alfred Kämpe skriver i Svenska allmogens frihetsstrider (köp ditt ex här!) om denna holmes mörka historia:

Genom nyssnämnda måttlösa förläningar, som äro utmärkande för Kristinas regering, varigenom adeln upphöjdes till fabulös jord­ äganderätt, blev riket alldeles utarmat. Lagens arm var därtill så förlamad, att den fattiga allmogen, såsom vi även sett, var lämnad utan skydd och försvar i sina herrars händer. De misshandlades och rådbråkades på alla möjliga sätt, såsom på Ängsön — vars innehavare besutto fullständig gårdsrätt — där herrarna läto sina bönder, måhända även långt före denna tid, spöas på den holme, som efteråt till hån för de olyckligas jämmerrop fått benämningen Skratta eller Skrattholmen. Förmyndarna hade näml. 1638 erkänt hals och handrätten här.

Alfred Kämpe i Svenska allmogens frihetsstrider

Hals- och handrätten som Kämpe nämner i förbigående innebar att adelsherrarna vid Ängsö hade ”rätt” att själva fängsla, åtala och straffa sina undersåtar på eget bevåg. Rätten innefattade också dödsstraff och stympning. 1638 då hals- och handrätten ska ha erkänts vid Ängsö slott var friherren Per Persson Sparre ägare till godset. Innan honom hade slottet ägts av bland andra adelssläkterna Posse, Trolle och Oxenstierna.

Skrattholmen
Arvid August Afzelius, Swenska Folkets Sagohäfder (1851)

Folklivsforskaren Arvid August Afzelius nämner också Skrattholmen i sin bok Swenska Folkets Sagohäfder (1851), där han menar att den är långt ifrån en ovanlig berättelse från denna tid. Bondplågeri var mer regel än undantag, verkar det som. Afzelius berättar hur ”Deras bönder vorå dem i våld lemnade, föga annorlunda än såsom slafwar, utan skydd af lag; de kunde döma dem till spöslitning och andra nesliga straff, samt på några orter, såsom på Wisingsö och Ängsön, äfwen från lif och gods.”

Ännu lefwa i folkets sägner i bygden kring Ängsö minnen af sådant herrarnes förtryck

Arvid August Afzelius i Swenska Folkets Sagohäfder (1851)

Ängsö slott och gods ägdes av adelssläkten Piper från 1710 och fram till 1971. Familjen Piper arrenderar och bebor än idag Ängsö. Hela Ängsö är idag ett naturreservat. Slottet visas sommartid för allmänheten och ägs sedan 1971 av Westmannastiftelsen.

Testa Allmogens nyhetsbrev!

Jag vet, jag vet. "Pop-ups" är inte okej. Men just det är poängen: internet är en rörig plats men Allmogen manar till eftertanke. Så varför inte ge det lite tid för reflektion? Varje söndagmorgon kl 06.00 får du ett mail med alla veckans intressanta artiklar från mig, Daniel Sjöberg, direkt till din inbox. Vad säger du?

Du har anmält dig!