Slaget vid Villmanstrand utspelade sig under Hattarnas ryska krig den 23 augusti 1741 då över 10,000 ryska soldater stormade Villmanstrand i Södra Karelen i Finland. När striden var över låg 2,000 av de 4,000 svenska soldaterna döda och sårade på slagfältet.
Slaget vid Villmanstrand ägde rum omkring en höjd kallad Kvarnbacken strax sydväst om Villmanstrand (finska: Lappeenranta). Striden inleddes runt klockan två på eftermiddagen men redan klockan fem drog sig de överlevande svenskarna tillbaka efter de 10,500 ryssarnas anstormning.
Det här slaget, där 2,000 män ur svensk allmoge skickades i döden, lade grunden för det efterföljande stora dalupproret 1743, också kallat stora daldansen. Det var ett förkrossande, för kriget nästan avgörande nederlag och missnöjet hemma i Sverige var oerhört, speciellt bland Dalarnas allmoge där många av de döda (ur Dalregementet) hade sina familjer.
Efter nederlaget vid Villmanstrand behövde svenska staten förstärkningar till armén, men då bönderna inte ville skickas i döden i fler av överhetens krig innan de ansvariga straffats så vägrade allmogen i många landskap att lämna ut sina soldatrekryter.
Det framfördes också krav på allmän beväpning av bönderna för lokalt försvar, exempelvis av allmogen i Hälsingland vid ett möte i Segerstad 15 februari 1743, istället för tvångsutskrivning av soldater för fler anfallskrig. Mer om stora daldansen kan du läsa om i Alfred Kämpes Svenska allmogens frihetsstrider (Volym 2, s. 113) och här.
Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. Svenska staten hade som mål att återerövra de områden som förlorats till Ryssland i Stora nordiska kriget (bland annat Karelen och Estland). Men statskuppen i Ryssland som svenska diplomater bidrog till tog en annan vändning och den nya tsarinnan, Elisabet av Ryssland, svek sitt löfte att återlämna territorierna och fortsatte kriget. De svenska politikerna hade förberett sig dåligt på det scenariot, med en armé och flotta som var numerärt svaga, knappt utrustade och dåligt övade.
Inga fler drabbningar skedde efter Villmanstrand. I augusti 1742 kapitulerade den svenska armén vid Helsingfors, efter vilket den Lilla ofreden inträdde. I juni 1743 slöts fred i Åbo, vilken innebar att Sverige miste delar av Karelen.
Läs mer
Pennan & Svärdet har en utförlig artikel om Hattarnas ryska krig
Tryckta källor
Ericson, Lars m.fl.: Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003, ISBN 91-46-20225-0
Kämpe, Alfred: Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, 1919.
Hitta dit
Koordinater: Latitud 61.06283606357823 | Longitud 28.184255361557007
Upptäck fler intressanta besöksmål på Historiekartan.
Prenumerera på YouTube:
Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!
Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente
