Handla våra historiska kartor

Kalmarkriget: Ett svenskt “Son My” i Skåne år 1612

Massakern i Skåne 1612

Dela på FacebookDela på WhatsAppDela på TelegramDela på X (Twitter)Under 300 år, räknat från början av 1500-talet och fram till 1814, fördes det inte mindre än elva krig emellan Sverige och Danmark. Vilhelm Moberg nämner i artikeln ”Hur historien förfalskas” att det blodigaste av de elva krigen var Kalmarkriget åren 1611-13, ”som på båda sidor […]

Under 300 år, räknat från början av 1500-talet och fram till 1814, fördes det inte mindre än elva krig emellan Sverige och Danmark. Vilhelm Moberg nämner i artikeln ”Hur historien förfalskas” att det blodigaste av de elva krigen var Kalmarkriget åren 1611-13, ”som på båda sidor fördes på det grymmaste sätt.”

Moberg berättar om ett svenskt brev som han hittade i ett danskt arbete om Kalmarkriget, daterat den 13 februari 1612 och skrivet av överbefälhavaren på den svenska sidan, ”den nyblivne, 17-årige konungen Gustav II Adolf.” Brevet var addresserat till hans kusin hertig Johan, och ”beskriver i uttrycksfulla ordalag ett krigståg som den kungen just företagit genom Skåne.”

Han berättar om hur hans trupper bara inom loppet av två veckor har lyckats helt ödelägga och fördärva 24 stora skånska kyrksocknar med dess befolkning. Med välbehag och triumf i tonen skildrar Gustav Adolf hur hans krigsfolk hade – ”grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja”. Brevskrivaren framhåller, att svenskarna ”intet motstånd haft från fienden” – vilket man gärna tror, eftersom denne fiende bestod av värnlösa civila människor, bland dem även av kvinnor och barn.

Bland annat brände den unga svenska kungen ned köpstaden i Gärds härad, den sydligaste delen av nutida tätorten Kristianstad – då en nyanlagd fästningsstad dit de överlevande tvingades flytta av den danske kungen.

Gustav II Adolf i vuxen ålder
Konungen och massmördaren Gustav II Adolf i vuxen ålder
Moberg menar att det här brevet är ”ett obestridligt vittnesbörd om ett svenskt Song My i Skåne år 1612, 356 år före amerikanernas Song My i Vietnam 1968.”

Song My-massakern, eller Son My som den benämns idag, var ett massmord på 347 till 504 obeväpnade sydvietnamesiska medborgare utfört av amerikanska soldater under Vietnamkriget den 16 mars 1968. Offren var civila och majoriteten av dem var kvinnor och barn.

Vittnesmål från Salvadore LaMartina, en av plutonsmedlemmarna, visar på massakerns ytterliga brutalitet: ”Did you obey your orders? Yes, sir. What were your orders? Kill anything that breathed.

Men vi behöver alltså inte blicka mot fjärran länder för att hitta exempel från historien på massmord av oskyldiga män, kvinnor och barn. Det hände i Skåne för 404 år sen, eller ca 18 generationer.

”Parallellen emellan de båda slaktningarna av värnlösa människor är helt slående. Gustav II Adolfs knektar fick slå ihjäl ”alldeles efter vår egen vilja”. De hade av sin konung fått full frihet att härja och döda. Och man frågar sig hur många människor som efter genomförandet av dådet hade undkommit levande i de 24 kyrksocknarna i Skåne?” – Vilhelm Moberg

Denna kung Gustav II Adolf anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar som förnyade krigskonsten, vilket har gjort honom känd som ”den moderna krigföringens fader”((Williamson, David (1988) (på engelska). Debrett’s Kings and Queens of Europe. London. Sid. 128. ISBN 0-86350-194-X)). Han hedrades år 1633 av Sveriges riksdag med namnet Gustav Adolf den store, och i samtida propaganda kallades han Lejonet från Norden.

Men som Moberg konstaterar, ”Det var en 17-årig yngling som i triumferande ordalag beskrev denna massaker och som ytterst var ansvarig för den…”

Sveriges kungahelgon, Gustav II Adolf, ännu idag så gott som sakrosankt, inledde sålunda sin hjältebana med folkmord i fiendens land. Nu är det ett historiskt faktum, att hans motståndare i kriget, Kristian IV i Danmark, tidigare hade härjat med brand och död i Småland, men uppenbarligen överträffades han av Gustav Adolf med dennes grymma framfart i Skåne. Och i motsats till den svenske konungen har Kristian IV inte prytts med någon helgongloria.

Bild: Kalmarkriget illustrerat på en 1800-talsgobeläng, tillverkad som kopia på en 1600-talsgobeläng förstörd i samband med Fredriksborgs slottsbrand 1859.

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

Populärt