20 av Sveriges kära folkfester från norr till söder

Jag kom över en bok på loppis härom veckan, Svenska folkfester (1984) av Åke Mokvist, som är ett resultat av Åkes resa genom Sveriges landskap och de upplevelser och den gemenskap han fann på den mångfald av folkfester han deltog i.

”De många folkfesternas land” kallade Åke vårt land Sverige, ett land med gamla och nya folkfester som ”arrangeras för vår gemensamma glädje. För att vi skall få större kunskap om vårt land och vår historia”.

De flesta folkfesterna äger rum under sommarmånaderna juni, juli, augusti, men det finns heller ingen brist på folkfester under resten av året. Många av våra folkfester, stora som små, kommer du hitta som en nyhet i 2020 års utgåva av Allmogens almanacka som du kommer kunna beställas lagom till jul. Här kommer ett urval:

Jokkmokks marknad

Den årliga marknaden i Jokkmokk har under århundraden varit en träffpunkt för samer i Sverige. Marknaden, som har sina anor från 1600-talet, börjar första torsdagen i februari och i den moderna upplagan ingår en traditionsenlig renrajd samt försäljning av torkat renkött, löjrom samt en uppsjö av sameslöjd, exempelvis knivar, kåsor och armband.

Vasaloppet

Första söndagen i mars går världens äldsta och största skidtävling av stapeln. På sträckan från Sälen till Mora, totalt 90 km, löper de tusentals deltagarna i fäders spår. Loppet startades 1922 med inspiration av färden som Gustav Vasa gjorde när han flydde från danske Kristian II:s soldater 1520. Den som toppar vinnarlistan är ingen mindre än Mora-Nisse, som vann Vasaloppet hela nio gånger – sista året 1953. Rekordet innehas av hälsingen Jörgen Brink, som år 2012 gick i mål på tiden 3:38.41.

Valborgsfirande i Uppsala

Bland hela Sveriges valborgsfirande sticker Uppsalas festligheter ut. Redan på förmiddagen är man igång med forsränningen i Fyrisån. Ingen valborg i Uppsala är komplett utan en traditionell sill-lunch, vilket följs av den lika traditionella mösspåtagningen som sker nedanför universitetsbiblioteket. Mösspåtagningen sägs vara en kvarleva från den tid när man hälsade vårens ankomst genom att byta den mörka vinterhatten mot en vit sommarmössa. Sen pågår firandet i stort sett hela natten med majbrasor och stå hej, varav den förnämligaste brasan av dem alla torde vara den vid kungshögarna i Gamla Uppsala.

Slomning vid Hättälven

För de som bott länge på platsen eller vuxit upp vid ”Hättälva”, tre kilometer söder om Nykroppa i Värmland, finns ett säkert vårtecken. Tre dagar efter att isen gått upp vid älven, under de första dagarna i maj, kommer slommen till byn. Slom är ett annat namn för nors, den silverglänsande fisken som är Värmlands egna landskapsfisk, som ska vara en delikatess att helsteka. När slommen kommer till byn är det bråda dagar, eller rättare sagt nätter. Ut i majmörkret ror man med gallerflätade vedkorgar på båtarna där björkveden brinner för att locka till sig stimmen, så att slommen kan håvas in. Det går också bra att håva in fisken direkt från stranden. Sen är det fest.

Vätternrundan

Allt började med en läkare i Motala som hette Sten-Otto Liljedahl som rökte lite väl mycket och var särskilt svag för hustrun Ingrids husmanskost. När kilona började ge utslag på vågen bestämde han sig för en förändring. Han slutade inte bara röka, utan kom också över en gammal cykel som han började använda flitigt. Tillsammans med några goda vänner växte visionen fram om en hela svenska folkets cykelrunda, och framför dem låg sjön Vättern. 1966 var premiären och 334 cyklister gick i mål efter den 300km långa cykelturen. Idag är Vätternrundan världens största motionslopp på cykel med ca 36,000 deltagare.

Lövmarknaden i Karlskrona

Lövmarknaden är en traditionsenlig marknad i Karlskrona, Blekinge, som varje år hålls dagen före midsommarafton. Förr i tiden köpte stadsborna stora knippor med björklöv och eklövskransar för att smycka sina hem, därav namnet lövmarknad. Att löva eller maja sina hem på midsommar är en mycket gammal tradition, äldre än den lövmarknad som har funnits i Karlskrona i över 200 år. Förr i tiden köpte man stora knippor med björklöv och jättelika eklövskransar för att smycka sina hem. Eklövskransarna som pryder huvudet är en påminnelse om de hedniska solståndsfesterna.

Delsbostämman

Den första spelmansstämman arrangerades i år 1906 i Mora i Dalarna av bland andra konstnären Anders Zorn. På en spelmansstämma träffas spelmän, folkmusiker, dansare och människor av alla slag som uppskattar folklig musik och dans. Den största stämman av dem alla är Delsbostämman som alltid äger rum första söndagen i juli på Delsbo Forngård i Hälsingland.

Kiviks marknad

Marknaden i Kivik är mycket gammal, och lär ha sitt ursprung i när tyska Hansan etablerade sig i Kivik för att köpa upp sill och sälja vidare ut i Europa. Numera är det Sveriges största och mest välbesökta marknad med mer än 1,000 knallar och uppemot 100,000 besökare, och brukar hållas i mitten av juli.

Vansbrosimningen

I juli går en av världens största simtävlingar i öppet vatten av stapeln i Vansbro, Dalarna. 3 km i öppen älv, varav 1 km motströms, ska man simma för att ta sig i mål. Allt började med vansbroborna Einar Anselius och Mats Qvarfot som ville göra propaganda för simning genom att simma en längre sträcka. Mats föreslog att de skulle simma cirka 1000 meter. ”Nej, för tusan, sa Einar, vi simmar under alla sex broarna” (numera sju broar).  Ingår i ”En svensk klassiker”.

Stångaspelen på Gotland

Stångaspelen på Gotland, gutarnas egen olympiad! Spelen som hålls andra helgen juli är en tävling i traditionella gutniska lekar och sporter som hålls varje sommar i Stånga på södra Gotland. Under de fem dagar långa spelen hittar man tävlingar som stångstörtning, pärk, stenvarpa och gutnisk femkamp. Stångaspelen startades 1924 av Reinhold Dahlgren, som därigenom räddade en uråldrig, döende lek- och idrottskultur som gutarna odlat vid fester, slåtter, ”atingar” och socken-”wåg” under otaliga generationer.

O-ringen

Ännu en folkfest i idrottslandet Sverige som kan titulera sig ”världens största”, O-ringen är en orienteringstävling som arrangeras i juli. Första året var 1965 med 156 deltagare. 2019 deltog totalt 21,221 orienterare från hela världen. För ett tag sen skrev nån till mig och tyckte att det bara var ett litet gäng svenska ”kufar” som höll på med orientering och att det därför var i behov av mer ”mångfald”. Han kunde inte ha mer fel. Jag minns själv förra året när O-ringen arrangerades i mitt Örnsköldsvik, och det är i alla avseenden en sann folkfest där hela bygden engagerade sig ideellt för att välkomna alla tusentals orienterare från hela världen.

Gammelvala i Värmland

Gammelvala är en veckolång familjefest som äger rum under sista veckan i juli varje år i Brunskogs socken, Värmland. Veckan arrangerades första gången 1963 och namnet, gammelvala, betyder kort och gott den gamla världen på värmländska. Med den här veckan ville Brunskogs hembygdsförening återuppliva en del av de gamla arbeten som i självhushållets dagar förekom på bondgårdarna, yrken som var på väg att försvinna. Man får också pröva på värmländska matspeciliteter så som klengås och nävgröt med fläsk. Under veckan går 2 ton fläsk åt! Veckan är också ett försök ”att visa på några av de värden och glädjeämnen som trots allt fanns förr”.

I Gammelvala visas hur det gick till förr i tiden, till exempel hur kolare, smeder och andra hantverkare arbetade och vad kvinnor och män gjorde i sina vardagsliv. Kvinnorna demonstrerar bland annat hur man bereder lin, kardar ull, spinner, väver, bakar, bykar och färgar med växter. Man visar även hur den tekniska utvecklingen underlättat arbetet för människan. Här finns en ångmaskin som driver sågverk, råoljemotor som driver stenkross och tändkulemotorer som driver takhyvel, vadmalsstamp, träullsrivare och liknande äldre maskiner.

Sikfesten i Kukkola

I byn Kukkola en mil norr om Haparanda är det varje år fest vid Kukkolaforsens strand, enligt tradition helgen efter Jacobsdagen (oftast sista helgen i juli). Traditionen har anor sedan medeltiden, och infaller då siken börjar sin vandring från havet upp längs Torneälv till sina urgamla lekplatser. Man samlas då och håvar in fisken på medeltida sätt från forsen, med upp till 6 meter långa håvar, för att sen röka och halstra den på gammalt sätt över öppen eld. Hela området doftar av nyhalstrad och rökt sik, och samtidigt pågår dans, musikunderhållning och forsränning. Festen är rakt igenom en hyllning till vandringssikens återkomst.

Täckating på Fårö

Täckating är en vacker tradition som äger rum på Fårö i augusti varje år. Det är ett så kallat ating, gutniska för arbetsgemenskap. På ett ating tar arbetarna aldrig betalt, istället står husägaren för all mat och dryck. Då ingår en rejäl frukost, förmiddagskaffe, lunch, eftermiddagskaffe och avslutningsvis en riktig festmiddag och dans.

Vid täckatinget på Fårö deltar medlemmar ur Gotlands hembygdsförening och studenter som tillhör Gotlands nation vid Uppsala universitet, och arbetet består av att täcka Fårös gamla hus med ag, exempelvis hembygdsgårdar, ladugårdar eller lambgift. Även i övriga Sverige har den här formen av arbetsgemenskap och inbördes hjälp varit vanlig när större arbeten gjordes på gårdarna.

Medeltidsveckan i Visby

Den första Medeltidsveckan i Visby hölls år 1984, och är sedan dess en årlig tradition som anordnas under vecka 32 på Gotland. Under medeltidsveckan anordnas medeltida marknad, tornerspel, armborsttävlingar och mer, samtidigt som många klär upp sig i tidsenliga kläder. Inte att förväxlas med Almedalsveckan som hålls vecka 27, då Visby fylls av bovar och banditer istället för riddare och fagra damer.

Strömmingsrodden i Vaxholm

Tredje lördagen i augusti (2019 lördag den 17 augusti) varje år anordnas den alltid välbesökta skärgårdsmarknaden i Vaxholm, Uppland. På programmet står den traditionsenliga Strömmingsrodden, en kulturhistorisk roddtävling med allmogebåtar runt Vaxön. Starten går från Norrhamnen och målgång sker i Söderhamnen. Man hittar även musikunderhållning och många marknadsstånd med produkter från öarna, bland annat sylt, honung, smide och strömmingsburgare.

Lidingöloppet

Lidingöloppet är ett terränglopp som arrangeras på Lidingö, Stockholm, sista helgen i september varje år sen 1965. Lidingöloppet är idag världens största terränglopp med omkring 60,000 löpare och löper genom mestadels skogsterräng på vackra stigar. Ingår i En svensk klassiker. 

Kräftpremiären

Traditionen med kräftpremiär har sin grund i att kräftfiske från 1878 var förbjudet under juni och juli månader för att värna kräftpopulationen. Som mest utbrett varade förbudet till 7 augusti, vilket gjorde att premiären för kräftfisket blev 8 augusti. Nu för tiden kan man köpa frysta kräftor året om, men många håller fortfarande fast vid traditionen och har kräftskiva den 8 augusti.

Surströmmingsfesten

Denna norrländska specialité, strömming som konserverats på urgammalt vis genom saltning och efterföljande jäsning, har premiär den tredje torsdagen i augusti varje år (15 augusti 2019). Fram till 1998 var det rent av lagstadgat att surströmming inte fick säljas tidigare för att den saluförda fisken skulle vara tillräckligt mogen. Kanske mest känd för den säregna doft som sprider sig när konservburken öppnas, men även älskad av många. Centrum idag för Sveriges surströmmingsproduktion är Höga kusten i Medelpad och Ångermanland, inte minst på bottenhavets pärla – Ulvön.

Älgjakten

Så kommer vi till den sista folkfesten i listan, och kanske är det också den äldsta. Våra förfäder har levt här i Norden ända sedan den senaste istiden började ge vika för omkring 12,000 år sedan. Lika länge har de jagat älg för att mätta sina hungriga magar. Under större delen av vår historia var jakten helt fri. Det fanns gott om villebråd i de stora skogarna, och med tiden växte det fram ett utbrett system med fångstgropar i Skandinaviens inland. Systemet var i bruk från stenåldern fram till 1800-talet då älgen var nära att utrotas i Sverige.

Från Gustav Vasas tillträde till tronen förbjöds allmogen att jaga älg. Det var nu kungens vilt, och jakten var förbehållen överheten. Det var inte förrän flera hundra år senare med teaterkungen Gustav III’s styre som allmogens rätt att jaga älg på sin egen mark erkändes igen, år 1789. Idag finns nästan 300,000 jägare i Sverige, och det skjuts varje år cirka 80,000 älgar. Sverige har numera världens tätaste älgstam och sommartid vandrar 300 000-400 000 älgar runt i skogarna.

Prenumerera på YouTube:

---

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente