Asylrättens problem

Frågan om asylrätten har varit på tapeten så länge kriget pågått. Den hade för övrigt aktualiserats redan dessförinnan. Den ström av flyktingar, som sköljde över det tredje rikets gränser, tvang dess grannfolk att tänka sig in i folkrättens förpliktelser på denna punkt. Det förekom att tyska gestapo-män släpade efterträdda flyktingar tillbaka över gränsen för att bli i tillfälle att underkasta dem förhör, sådana dessa bedrevos i tredje riket. Förhållandena skärptes efter krigsutbrottet. Även myndigheterna i vårt land ha en del på sitt samvete i denna sak. Vi erinra om de upprepade fall, då personer, som tagit sin tillflykt till svenskt territorium, motats över gränsen igen för att gä en säker död till mötes.

Frågan om asylrätten kan emellertid aktualiseras ytterligare och få en omfattning, som utesluter varje försök till hemlighetsmakeri och smussel. Det är annars den atmosfär, som svenska regeringen, enkannerligen utrikesdepartementet, älskar. Herrarna där tyckas tro, att den är för diplomatien, vad drivhusvärmen är för växterna. Och säkert är att den finurlighet, som där odlats, icke tål vid yttervärldens sträva luft.

Det är skäl i att tänka igenom, hur vi skola bete oss, när drivhusets glasväggar slagits sönder av hagelbyarna. Frågan om asylrätten måste förr eller senare bliva brännande för de länders vidkommande, som hållits utanför kriget, om de fortfarande äro utanför efter den stundande slutspurten. Man kan förutse, att många skola, när den tiden är inne, försöka med flygplan eller undervattensbåt eller hur de nu kunna praktisera sig över till dessa alltjämt neutrala länder. Skola de åtnjuta asylrätt?

Frågan kan icke besvaras med ett obetingat ja eller nej. Det är lika självklart att rena politiska flyktingar skola åtnjuta asylrätt, som att ingen kan åtnjuta detta skydd endast och allenast, emedan han varit politiskt verksam. Den som betett sig som en våldsman kan icke gå fri från efterräkningar genom att förklara att detta varit en integrerande del av hans politiska verksamhet. Det finns gärningar, som icke kunna rättfärdigas av ett påstående, att de varit led i en politisk gärning. Så enkelt är det icke.

Det är vidare uppenbart, att personer, som själva trampat folkrättens och humanitetens alla bud under fotterna icke kunna åberopa sagda bud, när dessa skulle kunna tjäna dem själva till skydd. Den som själv satt sig över asylrättens föreskrifter, kan icke sedan förskansa sig bakom dem. Den gamla regeln, när jag super är det rätt, må gälla vad den kan i kafésoffan, när det är fråga om realiteter, duger den icke till rättesnöre.

I sista hand gäller det om asylrätten som om allting slikt, att dess tillämpning går tillbaka till den eviga, gyllene regeln, ”allt vad I viljen människorna skola göra Eder, det gören I ock dem.”

Man kan, om så finnes för gott, använda den negativa regeln: ”allt vad I icke viljen människorna skola göra Eder, det gören I icke heller dem.” Den som plågat, förföljt, pinat, torterat, mördat andra, har förverkat rätten att klaga, om han råkar ut för liknande behandling själv.

Det är icke något utom och över människolivet stående öde, som övar vedergällning för begångna ogärningar. Den är en i handlingarna inneboende kraft som länkar dem samman, och det är detta samband, bakom vilket människor skymta en verksam makt, som de skapa sig själva till ett beläte och nämna Nemesis.

Det är de övermodige fördolt, att de onda gärningarna i händelseförloppet införa en faktor, vilken måste värka ut igen. Det är ett gift som tillförts skeendet, och som detta måste befria sig ifrån. Det kan icke amalgamera sig med livets saft. Det skiljes ut, och söker sig tillbaka till sitt upphov. Det är vad som benämnes Nemesis. Det kan iakttagas i det enskilda som i det offentliga livet, i de små tilldragelserna som i världshändelserna.

Det kan vara skäl i att på förhand genomtänka asylrättens problem, så att vi icke stå handfallna, när det aktualiseras. Det kan inträffa fortare än de flesta ana. Skönjbarligen driver händelseförloppet mot en stor katastrof.

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente