Traditionele klusjes van de Zweedse ommogens in april

Met deze woorden begint Vilhelm Moberg de lente in zijn boek Het jaar van de boer uit 1966. In het teken van de Os zou het goed zijn om huwelijken te sluiten en kinderen te spenen, en ook om te zaaien en te planten. Is de vorst al uit de grond gekropen? Zijn de velden opgedroogd? Is de aarde rijp voor de roeispaan en het lamskwartier? Dit zijn allemaal vragen die volgens Moberg bevestigend moeten worden beantwoord voordat de lente begint.

De grijze, kale, ruige oude aarde ligt weer naakt en onbedekt voor de zon. Het ziet er niet veel uit voor de wereld, waar het ligt aan het begin van de lente. Het lijkt niet erg rendabel om in zijn kale en desolate velden te bewegen.

Maar de boer die dit land bezit, weet dat het groen zal worden en weer zal dragen.

Vilhelm Moberg in Het boerenjaar (1966)

Hier zijn enkele van de karweitjes die de Zweedse bevolking in de loop van de millennia in april heeft gedaan, Grasmaandtot op de dag van vandaag.

In het veld

Toen de vorst begon af te nemen, was het tijd om de voorjaarslandbouw voor te bereiden. J.L. Saxon schrijft in Van de gelukkige dagen van zelfvoorziening (1933) over de werkzaamheden van een boerderij in Närke in de jaren 1850 en 1960, over hoe de "ontginning" rond het veld, die om de zeven jaar werd vernieuwd, voor het eerst werd aangepakt. Later werden boerderijen en stenen muren hersteld of gebouwd.

"Zodra de grond helder is, moet de voorbereiding voor het zaaien beginnen", kan men lezen in het tweede deel van De vrijheidsstrijd van de Zweedse Ommogens. De lijnkern zal een keer worden gedraaid en de kreeftenbekers zullen worden gerepareerd.

In het bos

In het bos worden berkentwijgen tot bezemstelen verzameld voordat de berkenboom uitvalt. De berkenzaag werd ook verzameld voor huishoudelijk gebruik. Je kunt erover lezen:

Fenegriek wordt verzameld in de volle maan, het reinigt de blaas, nieren, longen, lever en milt, zal ook vlekken vervagen, als je je gezicht ermee wast

Alfred Kämpe in The Freedom Struggles of the Swedish Allmog, deel 2, p 198

April is de maand van de berk, en het voedselrijke sap stroomt vanaf het moment dat de vorst de grond verlaat totdat de boom zijn knoppen ontwikkelt. De volkeren van Scandinavië drinken al vele honderden jaren berkensap, waarschijnlijk al millennia. Een van de vroegste vermeldingen die voor het nageslacht bewaard is gebleven, is van de Zweedse cartograaf Olaus Magnus die in 1555 kort beschreef hoe vers berkensap werd gedronken.

Att dricka färsk björksav är ett fint sätt att välkomna våren, men det kan också användas i brödbakning eller till att koka gröt, göra sirap, öl, mjöd, vin eller till och med sprit.Under den senaste hungersnöden i Sverige, 1867, användes björksav mycket i södra Sverige till brödbakning, gröt och som måltidsdryck. Då kallades visst björken för ”fattig mans ko” enligt en källa¹. Det torde också ha druckits mycket björksav i norra Sverige där svälten var som värst.Björksav har också som sagt använts till att brygga öl genom att blanda det med malt och jäst. En beskrivning från Småland år 1749 säger att björksav ibland smaksattes med pors (Myrica gale L.).

Vårmarknaden

Den stora vårmarknaden i Örebro hölls i april. ”’Oxagropa’ företedde då en myckenhet djur. Köpare voro också många. I regel var det en kolossal omsättning av djur. Utsäde var ock en stor artikel.”²

Allt spannmål som blivit över brukade man omsätta till pengar, dvs. sälja på marknaden. Men man ville gärna se först att säden på åkrarna artade sig väl.³

På vedbacken

Från Medelpad, Jämtland och Ångermanland berättar boken Norrländskt arbetsliv under 1700-talet samma berättelse från alla socknar. För männen var April vedhuggarmånad. Seden var att all vedhuggning skulle vara färdig före skärtorsdagen. Den som inte var klar fick dåligt rykte i bygden, och dessutom extra arbete eftersom veden sades bli segare att klyva efter denna dag. Då trodde man det berodde på att “trollkäringarna hade haft med det att göra – Ridit till Blåkulla med stockarna.”⁴

Idag vet man att det är lättare att klyva ved som är frusen, så i April när vädret blir mildare och veden tinar blir den faktiskt lite segare att klyva.

I hemmet och på gården

När man hade tid över i hemmet band man kvastar av björkriset. Det var också viktigt att taken inspekterades och reparerades så att de stod emot det kommande regnet, och även gärdesgårdarna sågs över.⁵ För kvinnfolket var den huvudsakliga sysslan i April, precis som i Mars, att väva och spinna från morgon till kväll⁶. Vävarna lades även till blekning.

Djuren

Om djurskötseln i April kan man läsa i Svenska allmogens frihetsstrider:

4. Svin och kalvar ’utskäras’. Lammen aktas väl, svinen ringas innan de utsläppas. Tjuren släppes till korna.

5. Handlar om skötseln av dräktiga ston. ’Om så behöves, låter man ock ränsa hästarna i munnen itu nedanet’.

6. Höns, ankor och gäss läggas på ägg. Duvor efterses, emedan de redan ha ungar, ’och ute på marken litet eller intet till föda finna’.

7. Man måste akta på fisklekarna.

Alfred Kämpe i Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198

Jag avslutar med lite visdom från den klassiska Bondepraktikan, 1875 års upplaga:

Så och skär i rättan tid, Bruka Jorden med stor id…

1. Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe, s 345
2. Saxon, J.L., Från självhushållets lyckliga dagar
3. Kämpe, Alfred, Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198
4. Saxon, J.L., Från självhushållets lyckliga dagar, s 66
5. Kämpe, Alfred, Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198
6. Norrländskt arbetsliv under 1700-talet (1968)

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente