Winkelen historische kaarten van Hälsingland
Geschiedenis
Staffan Stupa – Apostel över hälsingarnas land
jan
Stenfinn, Stephanus, kärt barn har många namn. I modern förklaring känner vi han som Staffan stupa, och han var den som 1060 e.kr blev utnämnd till Hälsinglands apostel.
”…på gränsen mellan svearnas och norrmännens land bor skridfinnarna, vilka sägs löpa snabbare än vilda djur. Deras största samhälle är Hälsingland”.
Adam av Bremen 1075 e.kr.
Mitt namn är Kevin Axel Andersson, ny skribent för Allmogens och inbördes hälsing, häng nu med mig i några rader så ska jag ta med er till de vilda skogarnas landskap, Hälsingland, och aposteln som led sin martyrdöd till vreden av dess folk.
Staffan nämns i Adam av Bremens kyrkohistoria som en av de biskopar som blir vigda av ärkebiskopen Adalbert av Hamburg-Bremen (1043-72) för respektive tjänstgöring inom Sveriges landområde (något egentligt Sverige, som vi känner det idag, hade ännu ej kommit till att existera), för tiden 1060 e.kr var Sveriges landområde, som för många av oss bekant, uppdelat i olika styrelseområden som Götaland och Svealand, och uppåt norr avgränsades väletablerade territorium av Eyskógamörk…
Detta väldiga skogsområde som sträckte sig från Upplands (Gästrikland, för tiden, räknades som del I Uppland) nordligaste gräns in till Stråtjära och hälsingarnas land. I gammalsvenskan kallades detta vidsträckta skogsområde för Ömorþ, vilket i sin tur utvecklades till vårat moderna Ödmården.
Ödmården är välkänt genom historien för att hushålla faror för ovetande genomfarande, inte endast för dess vidsträckta och vilda skogar, men också för de stigmän som tryckte i skogen i väntan på rövarbyten. Om inte detta var nog, så stod Staffan för ytterligare utmaningar – hans uppdrag var att passera Ödmården och inta Hälsingland med predikan om Gud och kristendomen, ett område som för tiden 1060 e.kr var ett av de sista hedniska tillhållen i norden.
Då Adam av Bremen nämner Hälsingland i sin bok ”Gesta Hammaburgensis Ecclesiae Pontificum” 1075 e.kr beskriver han landet innanför Ödmården som en vildmark fylld av Skriddfinnar (antas betyda Samer). Detta är av intresse eftersom området för det moderna Hälsingland och området för Staffans död omger kustnära bebyggelser som för sin tid även då var bebodd av germanska nordbor.
Jag misstänker att Adam av Bremen förmodligen hänvisar till ”Stor-Hälsingland” vilket ansågs till hela Norrland vid denna tid. Adam nämner för övrigt ett släkte småväxt folkslag som bor i bergen ovanför Götar och Värmlänningar (kallat Hälsingland) som kommer och går, detta skapar missvisning till hans mening om ”Skriddfinnar”, ska dessa anses vara Samer eller är detta en benämning för en typ av levnadssätt?
Man kan spekulera att Staffans uppdrag började i det moderna Hälsingland för att predika till de hedniska hälsingebor bosatta där, för att sedan röra sig längre norrut för att konvertera de ”djuriska Skriddfinnarna”.
”Till följd av uppretade hälsingar möttes han där vid Skog sin död på Ödmården”.
Kevin Axel, Allmogens 2022 e.kr.
Huruvida Staffans uppdrag gick så blev han inte långvarig bland hedningarna längst kustremsan. Staffans framfart genomfördes på liknande vis som vid tidigare konverteringsuppdrag av den dåtida Kyrkan på hedniska marker runt om nordeuropa. Symboliken för den forna tron revs ner och försummades för intresset av den kristna tron, enligt ”Prosaiska krönikan” 1450-talet e.kr ska
Staffans framfart haft betydelse till förgörelsen av de hedniska gudabilderna och de gamla templen. Även då han sägs ha funnit framgång med sina predikningar så retade hans bravader upp hälsingarna allt mer. Tydligen så lät hedningarna han fortgå till en viss punkt, men för den punktens korsande fanns ingen återvändo.
Staffan tvingades raskt på flykt från Hälsingland och var på språngmars genom Ödmården då han till sist blev intagen av de ilskna hedningarna och slogs ihjäl, i ett område som sägner utpekat för att vara Skogs socken, mellan moderna Stråtjära-Tönnebro trakten där det idag finns en sten längst Rv83 som märker ut minnet för händelsen.
Så led han martyrdöden på Hälsingeskogarna, Staffan. Hans kvarlevor fraktades till Norrala socken där de begravdes. Ett träkapell kallat ”stupa” restes över hans grav på Norrala kyrkogård, därav namnet – Staffans Stupa. Under 1800-talet ersattes Staffans stupa av den stenkonstruktion som står där idag, med inskriptionen:
År efter CHRISTI BÖRD 1829
Det tusende sedan Christna ljuset uppgick öfver Sverige
Är till minne af Helsingarnes Apostel
Klosterbrodern i Corvey S. STEPHANUS
Som vid år 1060 först i dessa bygder
Predikade Evangelium och vann martyrkronan
Hans fredliga graf
HeLJGe BROR STAFFANS STUPA
Åter omhägnad af Norrala Sockenmän
Vid Staffans stupas norrsida kan man även finna runstenen Hs 2, men denne kanske jag skriver om vid annat tillfälle!
Reflektioner kring ”Staffan Stupa” och ”Staffan Stalledräng”
I folkmun kring Norrala socken, Söderhamns kommun är Staffan känd som ”Staffan stupa”, inkluderat mig själv så känner många aposteln som Staffan stupa med tanke på hans martyrdöd ”han blev dödad – han stupade” därav har namnet Staffan stupa utvecklats till ett smeknamn i liknande hädelse som för forna vikingarna Björn Järnsida eller Harald Hårfager – ett händelseförlopp förknippat med hans liv har blivit knutet till namnet hans.
Utöver smeknamn så är det också ett fenomen att samma Staffan stupa antas vara den Staffan som alla svenskar hör talas om under Luciatågen, nämligen Staffan stalledräng. Till att börja med så har Staffan stalledräng en äldre historia än vad Staffan stupa har, enligt sägner ska stalledräng sträcka sig tillbaka till tiden för Jesus födelse och han ska ha dödats ca 35 e.kr och blivit den första kristna martyren.
Andra sägner placerar hans död vid Jesus födelse där han ska ha uppenbarat stjärnan över Betlehem och proklamerat för Herodes att ”Judarnas konung var född!”, vid denna händelse ska Herodes sedan ha dödat Staffan stalledräng.
Rent historiskt sett är det omöjligt att sägnerna talar om samma person, det skulle innebära att Staffan stupa var över 1000 år väldigt övermogen ålder då han intog Hälsingland.
Sannolikt har de två sägnerna om ”Staffan stupa” (Stenfinn) och ”Staffan stalledräng” (Lucia) sammanflätats i folkmun genom åratal av folkliga traditioner och allt som sedan fått sitt eget skede inom våra rika legender och myter.
Som avslut vill jag här lägga på största vikt:
Denna text ni tagit er tiden till att läsa har ej sammanställts utav en tränad historiker, akademiker eller annan typ av expert inom historiska områden. Denna text är sammantagen av gemene kunskap och efterforskning för området och författaren vill härmed hänvisa läsare (och övriga intressenter inom dessa områden) att av eget initiativ och engagemang genomföra sina egna efterforskningar och studier innan de tar dessa (eller någon annans) ord som exakt fakta.
Dank je.
Abonneer je op YouTube:
Als je het waardeert Allmogens Onafhankelijk werken om onze mooie Zweedse geschiedenis en Noordse cultuur uit te beelden, u bent van harte welkom om iets leuks te kopen in de winkel of ons te steunen met een vrijwillige donatie. Dank u bij voorbaat!
Steun Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Steun Allmogens door sluit u aan bij
Steun Allmogens in uw testament
Historische kaarten van Hälsingland
Onze wandkaarten zijn zorgvuldig gerestaureerde, eeuwenoude kaarten die in Ångermanland opnieuw worden gedrukt op mat, leeftijdsbestendig premiumpapier van museumkwaliteit. 1% van de opbrengst gaat rechtstreeks terug naar cultureel erfgoed!
Populair
- Het slaapliedje van de jager
- Kvilleken – en 1000-årig jätte
- Twee verhalen over Zweden
- Kerk van Granhult - een schat van cultureel erfgoed
- De slachting van de almages op Helgeandsholmen 1463
- Rooksteen (Oog 136)
- Allmoge - wat is het?
- Kerstman
- 25 maart 1644: bloedbad onder Scanische boeren bij de slag van Borst