Ruotsin ommogeenien perinteiset askareet huhtikuussa

Näillä sanoilla Vilhelm Moberg aloittaa kevään kirjassaan Maanviljelijän vuosi vuodelta 1966. Härän merkissä sanottiin olevan hyvä pitää häitä ja vieroittaa lapsia sekä kylvää ja istuttaa. Onko pakkanen ryöminyt ulos maasta? Ovatko pellot kuivuneet? Onko maa kypsä kauramatolle ja lampaankärsämälle? Mobergin mielestä näihin kaikkiin kysymyksiin pitäisi saada myönteinen vastaus ennen kevään alkua.

Harmaa, paljas, karhea ja karhea vanha maa makaa jälleen alastomana ja paljaana auringon edessä. Se ei näytä paljon maailmalle, jossa se makaa kevään alussa. Sen paljailla ja autioilla pelloilla liikkuminen ei tunnu kovin kannattavalta.

Mutta maanviljelijä, joka omistaa tämän maan, tietää, että se vihertää ja kasvaa uudelleen.

Vilhelm Moberg elokuvassa Talonpojan vuosi (1966).

Seuraavassa on joitakin niistä askareista, joita ruotsalaiset ovat tehneet huhtikuussa vuosituhansien aikana, Ruohokuukausiaina tähän päivään asti.

Kentällä

Kun pakkanen alkoi hellittää, oli aika valmistautua kevätviljelyyn. J.L. Saxon kirjoittaa Omavaraisuuden onnellisista päivistä - (1933) Närkessä sijaitsevan maatilan töistä 1850- ja 1960-luvuilla ja siitä, miten peltoa ympäröivään "raivaukseen", joka uusittiin seitsemän vuoden välein, ryhdyttiin ensimmäisen kerran. Myöhemmin maatiloja ja kivimuuria korjattiin tai rakennettiin.

"Heti kun maaperä on puhdas, kylvön valmistelu on aloitettava", lukee toisessa niteessä. Ruotsin ommogeenien vapaustaistelu. Linjan ydin ajetaan kerran ja hummerikupit korjataan.

Metsässä

Metsässä koivun oksat kerätään luudanvarsiin, ennen kuin koivu lakoaa. Koivusahaa kerättiin myös kotitalouskäyttöön. Voit lukea siitä:

Fenugreek kerätään täysikuun aikana, se puhdistaa virtsarakon, munuaiset, keuhkot, maksan ja pernan, myös haalistaa tahrat, jos peset kasvosi sillä.

Alfred Kämpe teoksessa The Freedom Struggles of the Swedish Allmog, osa 2, s. 198.

Huhtikuu on koivun kuukausi, ja ravinteikas mehu virtaa siitä lähtien, kun pakkanen lähtee maasta, kunnes puu kehittää silmunsa. Skandinavian kansat ovat juoneet koivunmahlaa jo satoja vuosia, todennäköisesti vuosituhansia. Yksi varhaisimmista jälkipolville säilyneistä maininnoista on ruotsalaisen kartografin tekemä. Olaus Magnus joka vuonna 1555 kuvaili lyhyesti, miten tuoretta koivunmahlaa juotiin.

Att dricka färsk björksav är ett fint sätt att välkomna våren, men det kan också användas i brödbakning eller till att koka gröt, göra sirap, öl, mjöd, vin eller till och med sprit.Under den senaste hungersnöden i Sverige, 1867, användes björksav mycket i södra Sverige till brödbakning, gröt och som måltidsdryck. Då kallades visst björken för ”fattig mans ko” enligt en källa¹. Det torde också ha druckits mycket björksav i norra Sverige där svälten var som värst.Björksav har också som sagt använts till att brygga öl genom att blanda det med malt och jäst. En beskrivning från Småland år 1749 säger att björksav ibland smaksattes med pors (Myrica gale L.).

Vårmarknaden

Den stora vårmarknaden i Örebro hölls i april. ”’Oxagropa’ företedde då en myckenhet djur. Köpare voro också många. I regel var det en kolossal omsättning av djur. Utsäde var ock en stor artikel.”²

Allt spannmål som blivit över brukade man omsätta till pengar, dvs. sälja på marknaden. Men man ville gärna se först att säden på åkrarna artade sig väl.³

På vedbacken

Från Medelpad, Jämtland och Ångermanland berättar boken Norrländskt arbetsliv under 1700-talet samma berättelse från alla socknar. För männen var April vedhuggarmånad. Seden var att all vedhuggning skulle vara färdig före skärtorsdagen. Den som inte var klar fick dåligt rykte i bygden, och dessutom extra arbete eftersom veden sades bli segare att klyva efter denna dag. Då trodde man det berodde på att “trollkäringarna hade haft med det att göra – Ridit till Blåkulla med stockarna.”⁴

Idag vet man att det är lättare att klyva ved som är frusen, så i April när vädret blir mildare och veden tinar blir den faktiskt lite segare att klyva.

I hemmet och på gården

När man hade tid över i hemmet band man kvastar av björkriset. Det var också viktigt att taken inspekterades och reparerades så att de stod emot det kommande regnet, och även gärdesgårdarna sågs över.⁵ För kvinnfolket var den huvudsakliga sysslan i April, precis som i Mars, att väva och spinna från morgon till kväll⁶. Vävarna lades även till blekning.

Djuren

Om djurskötseln i April kan man läsa i Svenska allmogens frihetsstrider:

4. Svin och kalvar ’utskäras’. Lammen aktas väl, svinen ringas innan de utsläppas. Tjuren släppes till korna.

5. Handlar om skötseln av dräktiga ston. ’Om så behöves, låter man ock ränsa hästarna i munnen itu nedanet’.

6. Höns, ankor och gäss läggas på ägg. Duvor efterses, emedan de redan ha ungar, ’och ute på marken litet eller intet till föda finna’.

7. Man måste akta på fisklekarna.

Alfred Kämpe i Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198

Jag avslutar med lite visdom från den klassiska Bondepraktikan, 1875 års upplaga:

Så och skär i rättan tid, Bruka Jorden med stor id…

1. Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe, s 345
2. Saxon, J.L., Från självhushållets lyckliga dagar
3. Kämpe, Alfred, Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198
4. Saxon, J.L., Från självhushållets lyckliga dagar, s 66
5. Kämpe, Alfred, Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198
6. Norrländskt arbetsliv under 1700-talet (1968)

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente