Køb vores historiske kort

Traditionelle opgaver for de svenske ommogens i april

Logning
1950'erne-1960'erne: Västergötland, Västra Tunhem, Härstad. Oscar Olsson hugger brænde. Foto: Stig Olsson / Vänersborg Museum (CC BY-SA)

"I den anden uge af april står solen i oksen, og landmandens forår er kommet." - Vilhelm Moberg

Med disse ord indleder Vilhelm Moberg foråret i sin bog Landmandens år fra 1966. I Oksens tegn sagde man, at det var godt at holde bryllup og vænne børn fra, og at det var godt at så og plante. Er frosten kravlet op af jorden? Er markerne tørret ud? Er jorden moden til ålegræsormen og lammekøllen? Det er alt sammen spørgsmål, som Moberg mener, at der bør gives et positivt svar på, inden foråret begynder.

Den grå, nøgne, strittende gamle jord ligger igen nøgen og blottet for solen. Den ser ikke meget ud for verden, hvor den ligger i begyndelsen af foråret. Det virker ikke særlig rentabelt at bevæge sig på de nøgne og øde marker.

Men landmanden, som ejer denne jord, ved, at den vil blive grøn og bære igen.

Vilhelm Moberg i Bondeåret (1966)

Her er nogle af de opgaver, som svenskerne har udført i april gennem årtusinder, Græs måned, helt frem til i dag.

I marken

Da frosten begyndte at aftage, var det tid til at forberede sig på forårslandbruget. J.L. Saxon skriver i Fra de lykkelige dage med selvforsyning (1933) om arbejdet på en gård i Närke i 1850'erne og 1960'erne, om hvordan "rydningen" omkring marken, som blev fornyet hvert syvende år, først blev grebet an. Senere blev gårdspladser og stenmure repareret eller bygget.

Landbrug i april
1968: "Rekordstart i år for forårssåning i Tierp", Uppland. Foto: Arbetarbladet / Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND)

"Så snart jorden er klar, skal forberedelserne til såning begynde", kan man læse i andet bind af De svenske ommogenes kamp for frihed. Linjekernen vil blive kørt en gang, og hummerkopperne vil blive repareret.

I skoven

I skoven samles birkekviste til kosteskafter, før birketræet slår ud. Birkesaven blev også indsamlet til husholdningsbrug. Du kan læse om det:

Bukkehorn er indsamlet i fuldmåne, det renser blæren, nyrerne, lungerne, leveren og milten, vil også falme pletter, hvis du vasker dit ansigt med det.

Alfred Kämpe i The Freedom Struggles of the Swedish Allmog, bind 2, s 198
Fremstilling af birkesveste
1982: Produktion af koste af birkebark i Edsbyn, Hälsingland. Foto: Hilding Mickelsson / Hälsingland Museum

April er birkens måned, og den næringsrige plantesaft flyder fra frosten forlader jorden, til træet får knopper. Befolkningen i Skandinavien har drukket birkesaft i mange hundrede år, sandsynligvis i årtusinder. En af de tidligste omtaler, der er bevaret for eftertiden, er af den svenske kartograf Olaus Magnus der i 1555 kort beskrev, hvordan frisk birkesaft blev drukket.

Att dricka färsk björksav är ett fint sätt att välkomna våren, men det kan också användas i brödbakning eller till att koka gröt, göra sirap, öl, mjöd, vin eller till och med sprit.Under den senaste hungersnöden i Sverige, 1867, användes björksav mycket i södra Sverige till brödbakning, gröt och som måltidsdryck. Då kallades visst björken för ”fattig mans ko” enligt en källa1. Det torde också ha druckits mycket björksav i norra Sverige där svälten var som värst.Björksav har också som sagt använts till att brygga öl genom att blanda det med malt och jäst. En beskrivning från Småland år 1749 säger att björksav ibland smaksattes med pors (Myrica gale L.).

Vårmarknaden

Den stora vårmarknaden i Örebro hölls i april. ”’Oxagropa’ företedde då en myckenhet djur. Köpare voro också många. I regel var det en kolossal omsättning av djur. Utsäde var ock en stor artikel.”2

Marked i Skållared
1935-1955: Kreatursbacken på Skållareds marknad i Västergötland. ”Skållaremarten” var vida känd för kreatursmarknaden. Foto: Kloar-Erik Andersson / Hallands kulturhistoriska museum (CC BY-NC-ND)

Allt spannmål som blivit över brukade man omsätta till pengar, dvs. sälja på marknaden. Men man ville gärna se först att säden på åkrarna artade sig väl.3

På vedbacken

Från Medelpad, Jämtland och Ångermanland berättar boken Norrländskt arbetsliv under 1700-talet samma berättelse från alla socknar. För männen var April vedhuggarmånad. Seden var att all vedhuggning skulle vara färdig före skärtorsdagen. Den som inte var klar fick dåligt rykte i bygden, och dessutom extra arbete eftersom veden sades bli segare att klyva efter denna dag. Då trodde man det berodde på att “trollkäringarna hade haft med det att göra – Ridit till Blåkulla med stockarna.”4

På bålhøjen
1973: Strävsamt par på vedbacken i Sjukarby, Tolfta, Uppland. Bilden publicerades i Arbetarbladet 23 augusti 1973 med följande bildtext: ”Carl-Arvid Gustavsson och Elin Persson är 185 år tillsammans men deras aktiviteteter är det inget fel på. Carl-Arvid sågar ved och Elin virkar spetsar, det har blivit många sträckmeter de senaste åren.”. Foto: Arbetarbladet Tierp / Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND)

Idag vet man att det är lättare att klyva ved som är frusen, så i April när vädret blir mildare och veden tinar blir den faktiskt lite segare att klyva.

I hemmet och på gården

När man hade tid över i hemmet band man kvastar av björkriset. Det var också viktigt att taken inspekterades och reparerades så att de stod emot det kommande regnet, och även gärdesgårdarna sågs över.5 För kvinnfolket var den huvudsakliga sysslan i April, precis som i Mars, att väva och spinna från morgon till kväll6. Vävarna lades även till blekning.

Halmtak
1923: Man lägger halmtak i trakterna kring Göteborg. Foto: Tekniska museet

Djuren

Om djurskötseln i April kan man läsa i Svenska allmogens frihetsstrider:

4. Svin och kalvar ’utskäras’. Lammen aktas väl, svinen ringas innan de utsläppas. Tjuren släppes till korna.

5. Handlar om skötseln av dräktiga ston. ’Om så behöves, låter man ock ränsa hästarna i munnen itu nedanet’.

6. Höns, ankor och gäss läggas på ägg. Duvor efterses, emedan de redan ha ungar, ’och ute på marken litet eller intet till föda finna’.

7. Man måste akta på fisklekarna.

Alfred Kämpe i Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198

Jag avslutar med lite visdom från den klassiska Bondepraktikan, 1875 års upplaga:


Så och skär i rättan tid, Bruka Jorden med stor id…


Källor

  1. Uses of tree saps in northern and eastern parts of Europe, s 345
  2. Saxon, J.L., Från självhushållets lyckliga dagar
  3. Kämpe, Alfred, Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198
  4. Saxon, J.L., Från självhushållets lyckliga dagar, s 66
  5. Kämpe, Alfred, Svenska allmogens frihetsstrider, volym 2, s 198
  6. Norrländskt arbetsliv under 1700-talet (1968)

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

Populære

2 tanker om “Svenska allmogens traditionella sysslor i April

  1. Björn Engström siger:

    Den er skrevet til Sydsverige, og jeg synes, at beskrivelserne er for elementære og for generelle. Jeg er selv meget fortrolig med alle de generelle opgaver og har ofte selv udført dem. Jeg har læst sikkert mange hundrede tusinde sider af domsbøger og andre kulturhistoriske dokumenter, hovedsageligt fra mine områder i det nordøstlige Dalarna. Jeg vejleder, underviser, giver kurser, holder foredrag, skriver artikler om forskellige kulturhistoriske emner og kender vores svenske kulturhistorie. Men også en hel del forskning i finsk, russisk og baltisk kulturhistorie. Ud over kulturhistorie forsker jeg i dyrkningens historie og brugen af forskellige planter til forskellige formål.

    • Daniel Sjöberg siger:

      Hej Björn og tak for din kommentar! Ja, det er altid muligt at udvikle beskrivelserne. Dette var et meget hurtigt overblik baseret på nogle få kilder. Hvilken publikation eller hjemmeside skriver du artikler til? Du er altid velkommen til at dele din viden ved at offentliggøre dine artikler her på Allmogen.org, hvis du ønsker det.

Kommentar er lukket