Dikt publicerad 1810 i Journal för Litteraturen och Theatern, dit Tegnér skickade in denna dikt och dikten Den evige.
Bryt blomman, o yngling; i morgon skall den
på graven strös.
En leende jungfru är livet dig än;
dess gördel lös!
Den dag som du lever din Genius är,
kyss glatt hans mund;
men ser han uppå dig, förtörnad och tvär,
bryt ert förbund.
Och bortvälta stenen från framtidens grav,
se ängeln där,
och lek ej, men stöd dig vid hoppets stav,
och tänk och lär.
Och res dig och kämpa för mänskors väl
med svärd, med röst,
bliv misskänd, bliv hatad, och tryck dem likväl
till sårat bröst.
Och hoppas på räddning, på seger ännu
i stormens brak,
fast seglar du också, som vi göra nu,
på tidens vrak.
Och allt som du striger på lyssna, min son,
til minnets dal.
Väl dig varje afton du hör därifrån
en näktergal.
Ty snart kommer kvällen och vinkar dig hän
med vissnad hand,
från solens ljus, ifrån lundens trän
till stjärnlös strand,
där Cerberus skäller med trekäftat dån
i öde rum,
och Furier piska den fege ifrån
Elyseum.
Abonnér på YouTube:
Hvis du sætter pris på Allmogens uafhængigt arbejde for at skildre vores fine svenske historie og nordiske kultur, er du velkommen til at købe noget lækkert i butikken eller støtte os med en frivillig donation. På forhånd tak!
Støtte Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Støtte Allmogens af tilmeld dig
Støtte Allmogens i dit testamente
