Ny hemsida, nya planer, nytt kapitel

Fyra år. Tiden går fort! Snart är vi alla döda och begravda, och andra fötter trampar de välbekanta stigar som vi själva går på idag. Nåja, inte allt för snart hoppas jag! Men ja, en ny hemsida. Vad är väl det i det stora hela? Ettor och nollor. Rätt betydelselöst. Men ändå inte.

Jag har alltid beundrat de gamla granitgrunderna som våra vackra, nordiska timmerhus, ladugårdar, slott och borgar är byggda på. Rejäla. Stabila. Odödliga. Det är just vad den här nya hemsidan är, en stabil grund. Vad ska byggas på den grunden framöver? Jag har mina idéer, oj vilka idéer, men självklart är det upp till Allmogens ärade medlemmar att säga sitt också.

Till att börja med har navigeringen och kategoriseringen förenklats för att göra det lättare att gräva ned sig i Allmogens redaktionella material och arkiv. Allt redaktionellt material återfinns nu i fyra kategorier, Historia, Kulttuuri, Aikakirjat ja Uutiset. Allt digitaliserat material, alla gamla texter, tal, dikter, böcker och visor, hittar du nu i Arkivet. Sen finns också en kategori med spännande besöksmål runt om i vårt avlånga land.

Den första hemsidan som jag knackade ihop en novemberkväll för 4 år sen? Den var blott en markundersökning. Resultatet har kommit in; här finns jordmån att växa. Här ska byggas något varaktigt. För vår historia, kunskapen om oss själva och vår svenska och nordiska kultur, är värd att bevara och föra vidare till våra efterkommande. Den uppgiften åligger ingen annan än oss själva.

Och vad vi har åstadkommit tillsammans under dessa år för att uppmärksamma och väcka intresset för vår historia! Vi som läser, gillar, delar och stöttar Allmogens arbete, och på andra sätt engagerar oss för vårt kulturarv. Bara i år har 123,944 unika besökare hittat till hemsidan, och bara den senaste månaden har 130,909 personer nåtts av Allmogens historieskildringar på Facebook. Vi bidrar inte bara till att bevara vår egen historia och väcka intresset hos en ny generation, Allmogens arbete har också gett efterverkningar på det politiska planet som nått ända upp i maktens tinnar och torn.

Det är ni medlemmar, Allmogens sanna vänner, som gör det möjligt. Ni är urberget som granitblocken vilar på. Ni är urkällan varifrån Allmogens får sin kraft. Ni är allmogen. Istället för att berätta om planerna för Allmogens tänkte jag helt enkelt ta och visa er istället. Handling väger tyngre än ord. Uppföljning kommer…

Så vad är grejen med stjärnan i bild?

Åttabladsros, selburose (av den norska byn Selbu i Sør-Trøndelag), nordisk ros, kannuksenpyörä, kärt barn har många namn. Den här symbolen, Allmogens nya logga och symbol, kan spåras tillbaka till nordisk vikingatid bland annat genom att den brukats som bomärke. Det är en symbol som inom nordisk, baltisk och slavisk folktro har använts för att mota bort faror, för att skydda hem och härd mot olycka och onda makter. Idag känner du kanske igen symbolen som ett oerhört populärt motiv på stickade vantar och ulltröjor.

Symbolen återfinns inte bara i nordisk kultur utan också i baltisk, där den är känd som Auseklis, morgonstjärnan, skyddsstjärnan, en symbol för planeten Venus som man kan se i samband med soluppgången. I lettisk mytologi är guden Auseklis ett förkroppsligande av morgonstjärnan och representerar som sådan gryningen, ljusets seger över mörkret, livets pånyttfödelse generation efter generation. I tider av krig och kriser sägs stjärnan vägleda människorna till säkerhet.

Vad finns det inte att gilla med den symboliken? Särskilt så här i hösttider när mörkret lägger sig över landet. Ljuset och livet kommer åter. Alltid. Särskilt om du bär en liten morgonstjärna som ett hänge runt halsen, som du självklart kommer kunna köpa i butiken inom kort (hehe).

Symbolen har också en djupare innebörd för mig och det här projektet, då morgonstjärnan har varit Allmogens officiella symbol ända sen det här folkbildningsprojektet drog igång år 2015 under namnet Projekt Moberg (efter författaren Vilhelm Moberg). Men då är det inte tal om stjärnan i himmelen, utan vapnet morgonstjärnan. Ett träskaft med en stor järnklump med sylvassa taggar på. Det låter inte särskilt inbjudande, jag vet. Men fortsätt läs!

Det vapnet använde nämligen Vilhelm Moberg som allmogens uppbådande symbol i sin roman ”Rid i natt!”, och Moberg i sin tur fick idén från Alfred Kämpes historieverk Ruotsin ommogeenien vapaustaistelu. Kämpe skildrar där ett verkligt bondeuppror från Närke år 1653 då ett 15-tal bönder gjorde uppror mot svenska statens soldatutskrivningar och hårda skatter. De sades ha använt morgonstjärnan under sin kortvariga frihetskamp. Upproret slogs ned snabbt och många av bönderna avrättades, men morgonstjärnan skulle leva kvar som en symbol för frihet och rättvisa ända in i vår tid. Vilhelm Moberg skriver i ”Rid i natt!”:

”Jon Stånge står med brädet i sin hand, budkavlen, som bär morgonstjärnans tecken. Han har mottagit ett budskap från medbröder, som med honom delar förtryckets lott. Denna kavle är skuren av brödrahänder, den har fortskaffats genom nätter och dagar, den har löpt mil efter mil, den har gått från hand till hand. Denna kavle har omfattats och burits av många händer, som har gripit därom och tummat och kvarlämnat sina märken. Den har löpt genom en lång kedja av tunga bondehänder, som var för sig icke mäktar befrielsen, men som nu famlar och trevar efter stöd hos varandra. Det är hundrade händer som sträcks emot honom med detta bräde, det är medbröders händer, det är tusen levande händer. Nu är det hans tur att sluta sig med sin hand till kedjan.”

Tilaa YouTube:

Jos arvostat Allmogens itsenäistä työtä kuvaamaan hienoa ruotsalaista historiaa ja pohjoismaista kulttuuria, ja olet tervetullut ostamaan jotain mukavaa kaupasta tai tukemaan meitä vapaaehtoisella lahjoituksella. Kiitos etukäteen!

Tuki Allmogens Swishin kautta: 123 258 97 29
Tuki Allmogens genom att liity
Tuki Allmogens testamentissasi