Køb vores historiske kort

Hvad er svensk?

Svensk kultur

Den frågan har fått många svar de senaste åren, särskilt av de stackars individer som bär på föreställningar om att det inte finns någon svensk kultur. Andra som fått frågan har stått ordlösa eller stapplande slängt ur sig något i stil med ”runstenar” eller ”julafton”. Låt oss se vad två sedan länge döda svenskar sagt som saken!

Det är svårt att sätta ord på en osynlig gemenskap som till största delen bara existerar i våra huvuden. Vad är då svensk kultur? Så här skriver historikern och vänstersocialdemokraten Fabian Månsson (1872-1938) om kulturen:

Fabian Månsson om kultur
Fabian Månsson (1872-1938) om kulturen, ur hans bok Vikingatidens historia: från stammarna till de nordiska riksbildningarna (1939).

Det första man tänker på är det synliga. En flagga, en midsommarstång, ett kungahus, ett hockeylag. Frågar du mig är det inte dom sakerna som betyder något, och frågade du Vilhelm Moberg när han levde skulle han sagt att vi gott kan klara oss utan ett kungahus.

Runstenar, gravhögar och röda stugor med vita knutar är alla vackra delar av vårt kulturarv, och jag älskar min palt med lingonsylt, men det som verkligen betyder något är ändå den levande kulturen – den som reflekteras i människornas sedvänjor, traditioner och värderingar.

Vilhelm Moberg ägnade hela sitt liv åt att studera den svenska allmogens liv och historia, och i flera tal och skrifter försökte han sätta ord på detta osynliga ”svenska”, bland annat under ett tal i Gävle den 6 juni 1944.

Så vad är det svenska enligt honom? Det svenska är den djupt rotade kärleken till friheten – driften att råda över sig själv. Det svenska är också enligt Moberg kärleken till naturen med dess ödslighet och ensamhet, vilket visar hur han präglats av uppväxten i Smålands djupa skogar. Det svenska har större delen av vår historia varit fattigdom, men en stolt fattigdom där man hellre var fri än någon annans träl.

Vilhelm Moberg 1959
Vilhelm Moberg, 1959.

”Men det är också något annat och mer” sa han, och avslutade sitt tal i Gävle den där junidagen 1944 med stycket nedanför:

Det är frid och trygghet till liv och lem i ett fredligt land, där barnen födes fria av fria föräldrar. Det är ett land, där också de minsta backstugornas barn kan skaffa sig möjlighet att pröva sina krafter att få pröva dem så långt de nu kan räcka till. Det är ett land där var och en kan få växa och utvecklas efter sin egenart, där var och en kan vara olik alla andra och hysa meningar olika alla andra – och dock får behålla både sin frihet och sitt liv. Detta är för mig det svenska. Det omistliga.

Vilhelm Moberg, Gävle, 6 juni 1944

Abonnér på YouTube:


Hvis du sætter pris på Allmogens uafhængigt arbejde for at skildre vores fine svenske historie og nordiske kultur, er du velkommen til at købe noget lækkert i butikken eller støtte os med en frivillig donation. På forhånd tak!

Støtte Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Støtte Allmogens af tilmeld dig
Støtte Allmogens i dit testamente

Populære