Nogsta skans gamle borg

Nogsta Skans er en meget stor og velbevaret borg, hvor man mange steder stadig kan se, hvordan stenene er stablet oven på hinanden for at danne en lige og stejl mur. Sten, der blev lagt af hænder for mere end tusind år siden. Slottet er lidt svært at komme til, men det er et besøg værd for dem, der gerne vil mærke historiens ånde.

Borgen är 180×100 meter stor och stenmuren är 3.5-7 meter bred på sina ställen och upp till 4 meter hög. Det är en så kallad ringborg med förstärkningsanläggningar. Stenblocken är 0.2-1 meter stora, enstaka block upp till 2 meter. Muren är bäst bevarad, och även mäktigast, i sydöst. Två ingångar finns, en i sydöst och en i nordväst, båda ingågarna med förstärkningsmurar utanför.

Den første skriftlige omtale af Nogsta skans skulle være indistriman og kulturgeograf forfatteren Olof Graus Beskrivelse af Wästmanland som blev udgivet i 1754:

Ca. 1/2 mil nordvest for kirken [Odensvi Kirke] resterne af en meget stor gammel fæstning eller borg blev fundet på Nogsta bys område. Hele vejen rundt er muren bygget af grå sten, som ned til fundamentet er enorme, men længere oppe mindre.

Den gamle borg er senere nævnt i Historisk-geografisk og statistisk ordbog over Sverige, femte bånd, fra 1863:

Et stort antal sten og høje ved næsten alle landsbyer og gårde samt de legender, der er knyttet til bakker, kilder og vandløb, hvor der findes rester af borge i Nogsta by og Stålberget, begge i nord, vidner om stedets høje landbrugsalder. Ifølge Tuneld fik hertug Gustaf Adolph, den senere kong Gustaf II, i 1609 Odensvi sogn og Skogsfjerding i lenet.

Riksantikvarieämbetet nämner att en runinskrift hittats i den södra delen av borgen, målad på ett flyttblock med svart färg (och delvis svårläslig). Men runinskriften kunde inte återfinnas vid en undersökning 1988, den tros möjligen vara bortvittrad eller så missade dom den helt enkelt. I ett av Riksantikvarieämbetets dokument från 1964 finns denna runskrift avbildad, och det är en blandning av runor från både den äldre ”urnordiska” och den yngre ”vikingatida” runraden:

”Inga mer ingående efterforskningar dock gjorda”, låter det från Riksantikvarieämbetet, så visst finns det en chans att runskriften fortfarande är kvar och väntar på nästa upptäckare. Om du gör ett besök kan det alltså vara värt att ta en extra titt på flyttblocken i den södra delen av borgen.

Odensvi sogn, hvor slottet ligger, ligger nord for Köping omkring Kölstaån og Valstaån. Hele Kölstaån-dalen er kendetegnet ved et let kuperet landbrugslandskab, omgivet af store kuperede skovområder. I Odensvi sogn breder sletten sig ud på Mälarsletten i syd, mens den kuperede skov rejser sig i nord. Odensvi sogn har også 20 små gravpladser fra jernalderen og tre andre gamle borge. Hvis man går endnu længere tilbage, nemlig til bronzealderen, finder man mange spredte grave af rösti-typen, stenhøjene og flodmøller.

Navn Odensvi (1351 Odhinswi) kommer fra kirkebyen og indeholder gudenavnet Oden og vi (’helig plats, offerplats’), så vi kan med viss säkerhet konstatera att det varit en helig plats också innan kristendomens intåg i Västmanland.

Se flere interessante steder at besøge på Historisk kort.

Abonnér på YouTube:

Hvis du sætter pris på Allmogens uafhængigt arbejde for at skildre vores fine svenske historie og nordiske kultur, er du velkommen til at købe noget lækkert i butikken eller støtte os med en frivillig donation. På forhånd tak!

Støtte Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Støtte Allmogens af tilmeld dig
Støtte Allmogens i dit testamente