Varför brinner Sveriges sekelgamla klockstaplar?

Sedan 1775 har klockstapeln vid den medeltida Hagshults kyrka i Småland ringt till gudstjänst. Klockstapeln blev 245 år gammal. För att sätta det i perspektiv så innebär det att i runda slängar 10 generationer Hagshultsbor har vuxit upp till ljudet av klockornas klang. 10 generationer.

Som om denna brand inte är illa nog, och definitivt en sorgens dag för Hagshultsborna och alla oss som känner en djup vördnad för vårt kulturarv, så är klockstapeln i Hagshult bara en av flera vackra, sekelgamla klockstaplar som brunnit de senaste åren.

2016 brann Sigtunas klockstapel, som stått på samma höjd vid Mariakyrkan sedan 1700-talet.

2017 brann Östra klockstapeln i Nyköping, som stått på platsen vid Alla Helgona kyrka sedan 1725.

En nedbrunnen klockstapel är en tragedi.

Två nedbrunna klockstaplar på två år är nedrans otur.

Tre nedbrunna klockstaplar på fyra år är ett mönster som bör väcka frågor.

Frågor som förtjänar begrundande. Frågor som förtjänar svar. Och framför allt frågor som bör mana till handling!

Den stora frågan är förstås, varför brinner Sveriges klockstaplar?

Är elen i klockstaplarna lika sekelgammal som byggnaderna och därför särskilt benägen att orsaka bränder, eller är det någon eller några som går igång på att bränna ner vårt svenska kulturarv? Eller är det i själva verket kristendomen som är under angrepp?

Förvisso kunde polisen inte styrka att klockstapeln i Nyköping brändes ned avsiktligt, vilket fick medier att senare gå ut och dementera att branden skulle vara anlagd. Sanningen är dock att man helt enkelt än idag inte vet vad som startade branden.

Bränderna väcker också frågor som sträcker sig bortom klockstaplar.

Hur skyddar man idag den vackra men ack så energirika del av vårt kulturarv som är byggd i trä?

Vad görs för att skydda kulturarvet från oavsiktliga brandrisker såsom elfel? Sker regelbunden inspektion av elen? Om inte, varför?

Vad görs för att skydda kulturarvet från kulturarvshatande pyromaner?

Hur ser det ut med brandskydd i klocktornen? Finns automatlarm som är kopplat direkt till larmcentral? Det tar ca tre minuter med bil från brandstationen i Sigtuna till klockstapeln vid Mariakyrkan. Klockstapeln var redan kraftigt övertänd när brandkåren kom till platsen, och det säger mig att något automatlarm inte fanns (eller att väldigt mycket tändvätska användes). Om det funnits hade de kanske hunnit fram i tid för att rädda byggnaden.

Finns automatiska sprinklersystem? Antagligen inte. Borde det finnas? Det är enklare och säkerligen billigare att torka ut en träbyggnad fylld med sprinklervatten efter en brand än att behöva bygga upp den från grunden. En utmaning med kulturminnesbyggnader är förstås att man vill göra så lite ingrepp i dem som möjligt.

För klocktorn och andra ouppvärmda kulturminnesbyggnader skulle det krävas frysskyddsmedel i vattnet för att sprinklersystemet inte ska frysa sönder, men vad jag vet är det inte ovanligt att man tillsätter just det till sprinklersystem. Det finns även andra fryssäkra, automatiska släcklösningar – särskilt för mindre, slutna utrymmen som ett klocktorn där det inte heller gör något om släcklösningen är riktigt ful. En punktsprinkler med 12 kg pulver släcker automatiskt all brand inom en diameter av 4 meter, och kräver varken rördragning eller ström. Kostar 3000 kr styck. Rätt okej kostnad för att rädda en byggnad från 1700-talet, eller åtminstone hejda brandens tillväxt tills Räddningstjänsten hinner fram.

Men vad gör man med de byggnader som brunnit ner?

Svaret på sista frågan är förstås enkel. Man bygger upp dem igen.

Det är också just vad man valde att göra i både Sigtuna och Nyköping, vilket jag måste säga var väldigt glädjande. Man byggde upp klocktornen igen i samma skepnad, men med förbättrad säkerhet. Sigtunas nya klocktorn invigdes 2018 och Nyköpings nya Östra klocktorn invigdes hösten 2019.

Det som raseras kan alltid byggas upp igen. Det som förgjorts kan återskapas. Det som gått förlorat kan återvinnas. Om man vill och lägger manken till.

Jag vill!

Jag bekänner mig inte som troende kristen, men likväl ser jag skönheten i vårt kristna kulturarv – i de gamla kyrkorna, klocktornen, kulturmiljöerna. Likväl vill jag bevara den skönheten åt kommande generationer, precis som jag vill bevara hembygdsgårdarna, gravfälten, runstenarna, ja till och med de förhatliga fogdeborgarna där allmogen piskades och plågades. För allt detta är mitt kulturarv, mina rötter, mina förfäders verk, och därför vill jag bevara det åt mina efterkommande.

Skönhet är alltid värt att värna, alltid värt att bevara, alltid värt att bygga upp igen.

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente