Karta över Gotland, 1800-tal

Gotland (gutniska Gutland) är Sveriges största ö och utgör tillsammans med omkringliggande mindre öar ett landskap som har varit bebott i över 9000 år. I grottan Stora Förvar på Stora Karlsö har man hittat 9200 år gamla lämningar, och i Fornsalen på Gotlands museum i Visby förvaras skelettet från Stora Bjersmannen, som tros ha levt på Gotland för mellan 9000 och 7000 år sedan.

Gutarnas förfäder har lämnat otaliga spår efter sig på ön under bronsåldern och järnåldern, inte minst under folkvandringstid och vikingatid. Från bronsåldern återfinns många gravrösen och skeppssättningar, inte minst Tjelvars grav. Under vikingatiden gjorde gutarna Gotland till ett av norra Europas rikaste områden med välutvecklade handelsförbindelser och en högt stående kultur.

I slutet av 1200-talet och början av 1300-talet försökte den svenska centralmakten ansluta Gotland till Svea rike. År 1285 lyckades man, åtminstone på papperet, då en överenskommelse slöts mellan svenske kungen Magnus Ladulås och gutarna om att Gotland skulle tillhöra Sverige. Det dröjde dock bara några årtionden innan efterföljaren kung Birger Magnusson drog på krigståg till Gotland för att tvinga allmogen att betala högre skatter. Han besegrades av en fri gutnisk bondehär i slaget vid Röcklinge backe i Lärbro socken.

Sedan dess har många härskare gjort anspråk på Gotland, Sverige, Danmark, Tyska orden, lübeckarna, ja till och med sjörövare har gjort ön till sin. Men genom allt detta har en sak bestått, och det är gutarna själva – detta stolta folk som än idag vandrar på sina fäders stigar.