Landskapskarta över Hälsingland, 1761

En gammal karta över större delen av Hälsingland upprättad år 1774 av Augustin A. Lenaeus (1740-1802) baserat på en karta från 1761.

Hälsingarnas historia sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Under bronsåldern för omkring 3000 år sedan slog sig hälsingarnas förfäder ned som bofasta bönder och började odla upp bygden. För 2400 år sedan nådde jordbruket Hälsinglands kustland.

Från järnåldern finns gott om arkeologiska fynd, exempelvis rika järnåldersfyndplatser i Forsa socken där två fornborgar finns registrerade. Man kan tala om en särskilt fyndrik geografisk triangel under järnåldern som går mellan Söderhamn i Hälsingland, Mjälleborgen i Östersund, Jämtland och Gene utanför Örnsköldsvik i Ångermanland. Det finns även gott om vikingatida runinskrifter i Hälsingland, de flesta från 1000-talet. I Hälsingland har man även hittat den äldsta bevarade nordiska rättskällan, Forsaringen, av de flesta forskare daterad till 900-talet.

Hälsingland nämns för första gången i historiska källor ca 1072 i Adam av Bremens bok om ärkestiftet Hamburgs historia, där han beskriver landskapet som en del av Svea rike. Länge talade man om ett ”Storhälsingland” där också Ångermanland och Medelpad räknades in. Om ursprunget till namnet Hälsingland finns två teorier.

Den ena teorin menar att namnet syftar på de trånga havsvikar (”halsar”) som fanns i äldre tid men som inte längre finns idag på grund av landhöjningen. Likt Ångermanland som syftar på fornnordiska anger, havsvik, syftade alltså även Hälsingland på geografin.

Den andra teorin har sitt ursprung i den isländske historieskrivaren Snorre Sturlassons skrifter. Han skriver om hur en man vid namnet Kettil Jamte utvandrade österut från norra Tröndelagen under 700-talet och odlade upp stora bygder bortom fjällen. Som förste nybyggaren i trakten blev landet Jämtland uppkallat efter Kettil Jamte. Vad har det med Hälsingland att göra? Jo, Kettil fick en sonson, Tore Helsing, som enligt Håkon den godes saga tvingades att fly österut efter ett dråp. Han odlade då upp de inre delarna av Hälsingland, och denne man ska alltså då ha gett namn till landskapet Hälsingland. Helt oavsett om Snorre Sturlasson har rätt eller ej, så har man konstaterat att landskapen Hälsingland, Ångermanland och Jämtland haft en särskilt stark förbindelse till Tröndelagen i Norge.