Tidans kulturhistoriska pärlor

Tidan
1800-talsgården Vallby Sörgården i Tidan. Foto: Malin Kim

Det västgötska samhället Tidan med sina knappt tusen invånare är kanske obekant för de flesta. Ändå har det omgivande landskapet varit bebott i tusentals år och innehåller flera fina besöksmål för alla med kulturhistoriskt intresse. Nedan följer ett förslag på en dagstur till områdets främsta sevärdheter.

En bra utgångspunkt för en färd i Tidans omgivningar är den välbevarade 1800-talsgården Vallby Sörgården. De tillhörande markerna är rika på fornminnen och gården är sedan 2008 klassad som kulturreservat.

Namnet Vallby, som betyder ”boplats där djur går i bete”, vittnar om att platsen länge nyttjats till djurhållning. Första gången Vallby Sörgården omnämns i skriftliga källor är i en skattelängd från 1500-talet. Från 1700-talets slut kom gården att gå i arv inom en och samma släkt. Den sista ägarinnan dog utan arvingar 1996, varpå gården övertogs av områdets hembygdsföreningar. Idag sköts den av en särskild förening som bildats för att förvalta den.

Till gården hör totalt åtta byggnader, som är mycket välbevarade både invändigt och utvändigt. Inventarier och redskap härrör till stor del från en tid som ligger hundra år tillbaka eller mer. Mangårdsbyggnaden är från tidigt 1800-tal och flankeras av två flyglar. På baksidan finns en undantagsstuga, dit den äldre generationen flyttade när den yngre tog vid. Utöver detta finns dass, fårhus, ladugård och jordkällare. En bit från bostadshusen ligger en smedja från 1800-talet, som är delvis ingrävd i en gravhög från järnåldern.

Grims runsten, Vg 7.

Den som önskar kan följa en promenadslinga längs den gamla fägatan för att titta på stengärdesgårdar och hagar. Promenaden går även genom gravfältet Jämmerkullen, som innehåller olika gravtyper från äldre järnålder. Där finns också Grims runsten, som ristades för ungefär tusen år sedan. Texten lyder:

krim * risti * stin * efti * hltan * freta * sin

Idag skulle vi säga ”Grim reste stenen efter Halvdan, sin frände”.

Med sin enkla texslinga visar runstenen likheterna mellan det språk som talades på vikingatiden och den moderna svenskan.

Under sommaren håller Vallby Sörgården öppet om söndagarna för att visa upp aktiviteter relaterade till gamla tiders jordbruk och gårdsliv. Föreningens medlemmar odlar äldre kulturgrödor, slår med lie och sköter betesdjur. De erbjuder även guidade visningar av husens intakta interiörer och den som vill kan köpa kaffe i kulturreservatets servering.

Från Vallby Sörgården leder en slingrig landsväg till Flistads kyrka, vars närområde bär spår av sekler av mänsklig aktivitet. Kyrkan fick sin nuvarande prägel under 1700-talet, men de äldsta delarna härrör från tidig medeltid. Den vackra dopfunten är gjord av stenhuggaren mäster Andreas, som var verksam i Västergötland under 1100-talets senare halva. Den stora behållningen för många kyrkobesökare torde dock vara utsmyckningarna i taket. I övergången mellan väggar och tak löper en textremsa med bönen Fader Vår, som illustreras med praktfulla målningar av 1700-talskonstnären Lars Hasselblom.

Flistads kyrka

Kyrkogården utanför domineras av kung Ranes hög, som tycks vaka över de mer moderna gravarna. Den ännu outgrävda gravhögen är sannolikt från sen järnålder och torde vara vilorum åt en storman eller -kvinna. Om det verkligen är myternas kung Rane som vilar där vet vi dock inte.

Flistads kyrka och kung Ranes hög

Intill gravhögen finns ett annat vittnesbörd från järnåldern i form av en märklig runsten. Budskapet som ristats in är mycket kryptiskt. Några av runorna är upp-och-nervända och vissa har slagits ihop till att bilda ett enda tecken. Dessutom används en blandning av runor från olika runalfabet. Ett par av tolkningarna lyder ”Aan reste stenen efter Lande” respektive ”giv akt på den döde, ödeläggare”. Vissa menar dock att inskriptionen är så underlig att den måste ha gjorts av en klåpare som inte ens var skrivkunnig.

Den sten som idag står på platsen är en kopia, medan originalet finns på Historiska museet.

Några kilometer från Flistad ligger Askeberga skeppssättning, som är den näst största i Sverige, efter Ales stenar i Skåne. 24 giganiska stenblock, som vardera väger tiotals ton, bildar en 53 meter lång skeppsformation ovanpå en plattform av jord.

Askeberga skeppssättning

Skeppssättningen tros ha byggts på 500-talet, men hur det gick till kan man verkligen undra.

En kort bilfärd från skeppssättningen leder till Vaholms gård, som har månghundraåriga anor. Den imponerande gården är en privat bostad och tar inte emot besökare, men alldeles utanför ligger den unika spännverksbron av trä, som lockar till sig nyfikna turister. Bron, som sannolikt byggts under 1800-talet, lär vara den enda övertäckta bron i Sverige. Vackert belägen i slättlandskapet förbinder den de båda sidorna av floden Tidan med varandra. Inristade i träet finns kärleksförklaringar av olika ålder. Enligt lokala sägner spökar det i brohuset, så att den som besöker bron nattetid kan få höra skrik från barn som drunknat i floden.

Spännverksbro av trä vid Vaholms gård

För den som har vägarna förbi Tidan finns således goda skäl att avsätta lite extra tid åt att upptäcka områdets kulturhistoriska lämningar. Variationen av sevärdheter gör platsen spännande att utforska för olika intresseinriktningar och vitt skilda åldrar. Under vår och sommar bidrar öppna åkermarker, grönskande natur och charmiga trähus till upplevelsen. 

Läs mer:

https://turistmal.se/?index=item&id=7109

https://www.hembygd.se/vallby

https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/vastra-gotalands-lan-o/rane-stenar-eller-askeberga-skeppssattning/

https://www.vastsverige.com/skovde/produkter/vaholms-brohus/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Flistads_kyrka,_V%C3%A4sterg%C3%B6tland

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kung_Rane

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur, stöd oss gärna med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

Populärt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ska vi höras på Söndag?

Få nyhetsbrevet varje söndagmorgon med veckans artiklar om svensk historia och nordisk kultur. Gratis!

Perfekt! Kolla inkorgen och bekräfta din anmälan så är det klart sen!