Bergkvara slottsruin

Bergkvara slottsruin
Slottsruinen vid Bergkvarasjön, 1940. Foto: Mårten Sjöbeck / Riksantikvarieämbetet

Ruinen av ett av Nordens största gods, som vid 1500-talets början hade lagt 1,500 gårdar under sig, samt scenen för den första stora kraftmätningen under Dackefejden i juli 1542.

Bergkvara slottsruin, beläget på en liten ö i Bergkvarasjön 6 kilometer väster om Växjö i Värend, Småland, är ett gammalt herresäte uppfört på 1470-talet. Bergkvara är ett av de största gods som funnits i Norden, och ligger inom Bergunda socken i Kinnevalds härad, inte långt från den tidens riksgräns mot Danmark.

Bergkvara flygbild
Foto: Flygbild, 1997, Jan Norman / Riksantikvarieämbetet

Bergkvara omtalas i det skriftliga källor första gången vid mitten av 1300-talet då väpnaren Magnus Håkansson (Bergkvaraätten) skrev sig hit, men vid den tiden var Bergkvara bara en by. I början av 1400-talet övergick Bergkvara till ätten Trolle, och det var en Arvid Birgersson Trolle som uppförde stenhuset på 1470-talet sedan sätesgården bränts ned i samband med unionsstriderna 1467 och 1469.

Borgen, som är 20×15 meter med 1,6 meter tjocka murar, hade från början sex eller sju våningar och fyra hängtorn och var omgiven av en vallgrav.

Bergkvara slott enligt Sueciaverket
Bergkvara slott mot 1600-talets slut, enligt Sueciaverket
– Sveriges historia, 1889.

Vid tiden för Dackefejden 1542 beboddes slottet av en Ture Trolle, som redan vintern 1527 hamnat i onåd hos allmogen efter ett ting i Allbo härad i Aringsås, där han i egenskap av läntagare och kungens troman förhandlat med bönderna om en ny extra skatt som kung Gustav Vasa pålyst och som enligt docent Lars-Olof Larsson (i Dackeland) mötts av öppen motvilja och hårda ord:

”På hemvägen genom skogarna mellan Aringsås och Bergkvara träffades han av en armborstpil. En livfull traditionsberättelse påstår att skytten hette Sven Stärt, som ledsagade projektilen med orden: ”Den sände Stärten dig”.”

Lars-Olof Larsson skriver hur fogdedråparna Jon Andersson och Nils Dacke vintern 1538 försökte resa allmogen i denna gränsbygd, men genom Ture Trolles ”resoluta ingripande” kunde det hindras för den gången. Det skulle dröja 4 år till innan Nils Dacke lyckades tända gnistan.

Under några dramatiska sommardygn i Juli 1542 utspelade sig kring Bergkvara den första stora militära kraftmätningen under Dackefejden. Ture Trolle hade till sitt försvar av borgen 400 man, medan Lars-Olof Larsson uppskattar allmogens styrka till drygt 2,000 man från Konga, Uppvidinge och delar av Kinnevald och Södra Möre. I slaget vid Örsled drabbade bönderna samman med Trolles soldater kring bron vid Örsled, drygt 550 meter fågelvägen från slottet, och efter stora förluster gick de segrande ur striden. En vapenvila förhandlades fram den 24 juli 1542 som skulle gälla fram till 1 november. Gustav Vasa bröt senare överenskommelsen.

Insidan av Bergkvara ruin
Foto: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet (CC BY)

Enligt Nordisk familjebok (1904) belägrades och förstördes slottet under Dackefejden, för att sen lämnas att förfalla. Lars-Olof Larsson avfärdar dock det som osäkra rykten, och säger att det enda man vet med säkerhet är att slottsfrun Magdalena Gyllenstierna, som var gift med Ture Trolle, tvangs betala brandskatt till Dacke hösten 1542 och att gårdens ekonomihus fick besök av rövare.

Efter Dackeupproret förlorade Bergkvara slott sin gamla roll. Bergkvara län drogs in till kronan, som enligt Lars-Olof Larsson istället ”lät bygga ut Kronoberg till ett starkt fäste för en centraldirigerad fogdemakt”.

Bergkvara borg beskrivs enligt Slottsguiden i slutet av 1600-talet som förfallen, ”fast ända fram till 1732 hade den gamla borgen koppartak. När general Carl von Otter (1696-1763) köpte Bergkvara 1732 för 45,000 daler silvermynt tog han ner taket och använde sedan kopparplåten till att betala hela köpeskillingen. Ett stenkast ifrån den gamla borgen lät han sedan bygga tre nya hus, som därmed ersatte den gamla sätesgården.

Efter en brand 1777 lät hans son, Salomon Otter, bygga de flygelbyggnader som ännu finns kvar, och 1794 byggdes den nuvarande huvudbyggnaden upp av Arvid Erik Posse (†1825). Utan sitt tak förstördes dock den gamla borgen snabbt och 1746 blåste takstolen och större delen av hängtornen ner.”

Bergkvara ruin på kartan

Bergkvara besöktes 9 maj 1749 av Carl von Linné, som har beskrivit besöket i sin ”Skånska resa”:

”Gamla stenhuset i Bergkvara stod ännu till sina murar för ett spektakel och en antikvitet. Det var byggt fyrkantigt som ett flaskfoder, 40 alnar högt, 34 långt, 24 brett. Det var uppmurat av kullerstenar.

Nedersta våningen bestod av valv till källare. Andra våningen hade varit magasin och visthus, 3:dje våningen kök, skafferier och dylika rum. 4:de har varit riktiga våningsrum. Ingången eller dörren till huset var på norra sidan mitt uppå väggen eller i 3:dje våningen, till vilken man uppstigit på en lös trappa, som stått utanför huset, vilken kunnat efter behag uppdragas. Detta byggningssätt, och besynnerligen med dörren mitt uppå väggen, kommer alldeles överens med stenhuset på södre Gottland, dem jag beskrivet i Gottlandsresan pag. 263, 254, varav antiquarii lära kunna sluta detta husets ålder.

På östra sidan, neder vid grunden, var en ganska liten ingång eller lönngång till huset, som fordom varit försedd med järndörr och starka bommar, genom vilken folk kunnat gå in i nedersta våningen eller källarne. En liten vall hade runt omkring befästat detta hus, som dessutom på södra och östra sidan instängdes av sjön och på de andra med dubbla gravar. Detta hus är avtaget i Dahlbergs Suecia antiqua & nova.

Ingen hade sig här bekant, när detta först blivit anlagt, dock vet man, att riksmarskalken Lars Siggeson Sparre, riddare till Sundby, stod brudgumme med Thure Trolles dotter Britta på Bergkvara år 1536, och gav han henne i morgongåva 16,000 lod silver och 100 gyllen. Av dem föddes Eric Sparre, som sedermera blev rikskansler och olycklig i Linköping under kong Karl IX år 1600 den 19 mars. Har alltså Bergkvara varit ett Trollegods. Detta hus belägrades tvenne gånger av Dacken.”

År 1784 övergick Bergkvara gods till adelssläkten Posse, som än idag äger egendomen.

Källor

Lars-Olof Larsson, Dackeland, 1979

Bergkvara i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

Slott och herresäten i Sverige, Småland, Öland och Gotland

Carl von Linné, Carl von Linnés resa till Skåne 1749, 9 maj

Christian Lovén, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige

Fredric Bedoire, Svenska slott och herrgårdare

Martin Hansson, Det medeltida Småland – En arkeologisk guidebok, s. 67.

Riksantikvarieämbetet, Bergunda 32:1

Riksantikvarieämbetet, Byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus

Hitta dit

Skriv in "Bergkvara, 355 93 Växjö" eller "Bergkvara slott" i Google Maps och låt körbeskrivningen leda dig dit!

Koordinater: Latitud 56.8676846 | Longitud 14.724254599999995

Upptäck fler intressanta besöksmål på Historiekartan.

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

 

Historiska kartor över Småland

Våra väggkartor är varsamt restaurerade, sekelgamla kartor som trycks på nytt i Ångermanland på matt, åldringsbeständigt premiumpapper av museumkvalitet. 1% av intäkterna går direkt tillbaka till kulturarvet!

Populära platser