Upptäck fler intressanta besöksmål på Historiekartan

Ales stenar

Ales stenar
1933: Skeppssättningen "Ales stenar" vid Östersjöns kust i Kåseberga. Kan köpas som print här. Flygfoto: Oscar Bladh / Riksantikvarieämbetet

Ales stenar eller Ale stenar är en skeppssättning vid byn Kåseberga i Valleberga socken, Ingelstads härad, på Österlen i Ystads kommun vid Skånes sydkust. Skeppssättningen restes under yngre järnåldern för 1,200 – 1,500 år sedan.

Ales stenar, eller Heds stenar alternativt Urbans grav som den kallas lokalt, är Skånes och Sveriges största bevarade fornlämning av typen skeppssättning. Skeppssättningen är runt 67 meter lång, 19 meter bred och den består av 59 stenar som var och en väger runt 5 ton. Med utsikt över den branta kusten och Bornholm tornar skeppssättningen upp sig 32 meter över havet.

Det tidigaste belägget för namnet Ales Stenar är från 1624 och skrevs Als Stene. Förr och än idag lokalt är platsens namn Heds stenar, skrivet 1704 Heesteena.

Betydelsen skall troligtvis tolkas som Athal-ås stenar, dvs ’stenarna på den väldiga åsen’ (Kåsebergaåsen), men även en tolkning där förleden utgör en kognat till gotiska alhs ’tempel’ har föreslagits.

Mats Wahlberg, Svenskt ortnamnslexikon (2003).

Skeppssättningen uppfördes under den mellersta perioden av järnåldern, den så kallade vendeltiden, som fått sitt namn från de rika arkeologiska fynden från båtgravfältet i Vendel nära Vendels kyrka norr om Gamla Uppsala. Men nordbornas förfäder har bott på platsen desto längre.

Skiss över Ales stenar
Skiss över Ales stenar från 1777. Stenar efter de två mindre skeppssättningarna är också synliga.

En kol-14-datering, bekostad av privatforskaren Bob Lind, på kol från en eldstad som grävts ut utanför den nordvästra stävstenen visar att platsen var bebodd redan för 5300-5600 år sedan.

Detta bekräftas även av en undersökning från 2012 som visar att en så kallad långdös, ett stenmonument, tidigare funnits på platsen strax utanför skeppssättningen. En kol-14-datering visar att denna uppförts under mellanneolitikum för omkring 5,500 år sedan. En del av stenarna i skeppssättningen kan enligt en hypotes ha återanvänts från ett äldre monument.

Heds stenar
Foto: Kristian W Hedberg (CC BY-SA)

En intressant teori angående Ales stenar framfördes på 1970-talet av privatpersonen Hasse Alfredsson, som menade att monumentet skulle kunna ha haft vissa astronomiska funktioner. Med hjälp av en vanlig kompass upptäckte han att skeppets mittlinje pekade mot den punkt på horisonten där solen går upp vid vinter- respektive sommarsolståndet. Upptäckten pekade mot att Ales stenar kan ha uppförts som en typ av solkalender. Senare mätningar med bättre utrustning av Lundaprofessorn Göran Lind gav stöd för Hasse Alfredsons arkeoastronomiska hypotes.

Hitta dit

Koordinater

Latitud: 55.38246999999999

Longitud: 14.054738600000064

Testa Allmogens nyhetsbrev!

Jag vet, jag vet. "Pop-ups" är inte okej. Men just det är poängen: internet är en rörig plats men Allmogen manar till eftertanke. Så varför inte ge det lite tid för reflektion? Varje söndagmorgon kl 06.00 får du ett mail med alla veckans intressanta artiklar från mig, Daniel Sjöberg, direkt till din inbox. Vad säger du?

Du har anmält dig!