Ljudet av Sverige – med Jonna Jinton

Tidigare i år blev ett antal youtube-kreatörer i flera europeiska länder utmanade av Google att fånga ljuden av sitt kulturarv. Sveriges utvalda representant blev Jonna Jinton, som knappast behöver någon närmare introduktion. Sen skulle alla deras ljud mixas ihop till en låt som skulle representera ljudet av Europas kulturarv – en låt som du hittar längre ner.

Jag gav mig ut på en resa för att hitta ljuden av mitt arv. […] Ljuden som jag kände representerade en del av det svenska arvet var ljudet av skogen, ljudet av ett av de äldsta svenska instrumenten nyckelharpa, och så klart kulning, det urgamla svenska lockropet. […] Dessa ljud är alla en del av vårt svenska kulturarv, och det här är mitt bidrag.

I videon ser du förutom alla magiska skogsmiljöer även vackra vyer från Gammelgården i Myckelgensjö, Ångermanland, en plats som jag själv har varma minnen från när jag och mina syskon som små barn sprang och utforskade alla de gamla timrade byggnaderna när vi hälsade på mormor och morfar.

Ljudet av skogen. Finns det något mer fridfullt? Jonna lyfter fram hur skogen har format våra förfäder och vår kultur här uppe i det karga Norden, och visst har hon helt rätt. Vilhelm Moberg ägnade i sitt historieverk Min svenska historia ett helt kapitel åt skogens betydelse för svensk allmoge, och framhåller hur skogen också har präglat hans egen uppväxt.

Skogen har inte bara varit folket en ”tröst” som skydd under befrielsekrig, utan även som en ren livsbetingelse, och det långt innan den blev svenskarnas kanske viktigaste exportvara. Vi har sett hur den med barken på sina stammar bidrog till det dagliga brödet. Den har också från bosättningens början försett människorna med kött från villebråd, med bete, löv och foder åt boskapen, med timmer till bostäderna och bränsle till uppvärmning av dem, med spingestickor till ljus i husen, med bark till läderberedning, med tjära och träkol.

Och material från skogen har i rent bokstavlig bemärkelse varit människornas ständiga följeslagare från vaggan till graven. […] Av trä gjordes vaggan åt det nyfödda barnet och likkistan åt den nyss döde: människans första och sista vilorum.

Moberg framhåller särskilt skogens betydelse för den svenska allmogens frihet, och menar att de djupa skogarna har spelat samma roll för svensk allmoge som bergen gjort för schweizarna och de djupa fjordarna för norrmännen. Till skogen tog allmogen sin tillflykt när fienden föll in över gränsen, och i skogen lurade svensk allmoge på inkräktarna med sina armborstar och bråten. Men till skogen tog också den enskilda människan sin tillflykt när samhällets tvång och levnadsregler blev för kvävande. Man gick på skogen, där ett friare men också mycket hårdare liv väntade.

Jag är född mitt i en skog och det har präglat mig, jag har burit ursprunget med mig genom livet. Jag förstår vad skogen har betytt för det folk som där haft sina hem och som har vuxit upp i dess hägn. […] Om dagen sprang jag ut i hagen så ofta jag kunde komma åt – gick långt in i dunklet mellan trädstammarna och råkade ofta vilse. Men jag kan inte erinra mig någon gång då jag blev skrämd eller ängslig under mina strövtåg i markerna som barn. Tvärtom: I minnena från skogen bevarar jag förnimmelsen av trygghet och frihet.

Moberg är långt ifrån ensam om att ha blivit präglad av skogen. Det har vi alla, som har vuxit upp i den, och jag med flera delar den känsla av frihet som Moberg beskriver. ”Den bästa och största formen av frihet har jag upplevt vid vistelse i naturen, främst skogen.”, som Eksjös egna ”Dirty Harry” skrev i sitt efterlämnade brev inför sin död.

Det är även ur skogen som materialet hämtades för att bygga nyckelharpan, ett av de äldsta instrumenten i Sverige. ”I hundratals år har våra förfäder dansat till tonerna av nyckelharpan” berättar Jonna i videon till tonerna av Niklas Roswall nyckelharpa. Nyckelharpan avbildas i svenska stenkyrkor redan under 1400- och 1500-talet, varav flertalet från Uppland. I Källunge kyrka på Gotland finns i en portan en fris daterad till 1350 med musikanter som spelar på olika stränginstrument, där ett av instrumenten kan vara en nyckelharpa. Du kan läsa mer om nyckelharpans historik hos Institutet för språk och folkminnen.

Vill du höra mer nyckelharpa hittar du här en vacker låt med folkmusikgruppen Ranarim och en 10 år yngre Niklas Roswall när de spelar på Bottenhavets pärla Ulvön i Ångermanland.

Alla europeiska bidrag till Google Arts & Culture’s utmaning har mixats ihop till en video som ska representera det europeiska kulturarvet, som du kan se här:

Ska jag var ärlig så tycker jag Jonnas egna video är så mycket bättre än slutresultatet, men det är ju en smaksak.

Jag har känt så mycket för det här projektet och ville verkligen lägga hela mitt hjärta och själ i det, eftersom jag alltid har känt en särskild kärlek för kulturarvet. Jag ville verkligen fånga själen i det svenska arvet och försöka få in en del av det i min video.

Lyckades Jonna fånga själen i vårt kulturarv? Jag tycker det. Om jag skulle lägga till ett ljud på listan så skulle det vara näverluren, ett traditionellt nordiskt instrument som också det användes i den gamla fäbodkulturen för att sända meddelanden över långa avstånd och för att locka på djuren.

Men skogen, floran och faunan, det kommer alltid representera det sanna ljudet av Sverige för mig. Mitt ursprung.

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente