Vi byggde kloakledningen i Falköping

Kloakledning i Falköping
Foto: Falbygdens museum (CC pdm)

VI BYGGDE LANDET: Det gamla fotot visar nedläggning av en kloakledning i Falköping, Västergötland, som 25-30 man var sysselsatta med under åren 1921-1922. De utgör en liten men ändå minnesvärd skara av alla de otaliga människor som byggde det moderna Sverige.

”Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921 – 1922. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda ”maskinella” utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken – under järnvägen – till Mössebergsgatan – Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.” – Källa: https://digitaltmuseum.se/021016041899/
Vid första världskrigets slut 1918 var arbetslösheten i landet 4.6% , men hade 1922 ökat till 34.3%. Därför ansåg staten det nödvändigt att sätta in nödhjälpsarbete.
”Man beräknar att närmare 35 000 man detta år var sysselsatta med vägbyggen, dikning av våtmarker och skogsarbete. Lönen var ungefär 75 % av den normala för grovarbete. Man bodde i baracker, ofta långt från hemorten och den som vägrade ta ett nödhjälpsarbete blev utan all ersättning.” – Wikipedia, Nödhjälpsarbete

Om Falköping

Namnet Falköping betyder köpingen på falan, där fala är ett gammalt ord för utmark som inte är lämplig för odling, men bättre för bete. Falbygdens jord har brukats av västgötska bönder sedan bondestenåldern, i över 5,000 år. Kvar från forntiden finns en stor mängd gånggrifter som inslag i stadsbilden. De äldsta skriftliga källorna där Falköping nämns är Rimbegla (1100-talet) och en stadga till Västgötalagen (1281). I Rimbegla uppges att Falköping höll fredagsting en gång om året. Normalt hölls ting på andra dagar än fredagar. Orsaken till att tinget hölls en fredag tros vara en hednisk kvarleva. Gudinnan Frigg var särskilt aktad i Falköpingstrakten och i Friggeråker norr om stadskärnan fanns tidigare, att döma av ortnamnets betydelse, en gammal hednisk kultplats tillägnad gudinnan Frigg.

Prenumerera på YouTube:


Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur, stöd oss gärna med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente

Populärt

Ska vi höras på Söndag?

Få nyhetsbrevet varje söndagmorgon med veckans artiklar om svensk historia och nordisk kultur. Gratis!

Perfekt! Kolla inkorgen och bekräfta din anmälan så är det klart sen!