Humleskörden i det gamla bondesamhället

Idag den 24 augusti är det Bartolomeusdagen, vilket historiskt sett markerade starten för humleskörden i Sverige. En humlegård hörde till varje bondgård, och storleken avgördes av öl- och svagdricksbehovet tillsammans med skattetrycket.

Humle (Humulus lupulus L.) är vår enda kulturväxt som har varit lagstadgad och därmed strängt kontrollerad. Under 1600- och 1700-talen nådde humleodlingen i Sverige sin höjdpunkt och då fanns i landet miljontals humlestörar. Lantmätaren noterade alltid var humlegårdar fanns. Än idag kan man finna humleplantor på dessa sedan länge övergivna humlegårdarna.

Det finns en gammal igenvuxen humlegård i Lindö, Torsås socken, i Småland som enligt sägen planterades av självaste Nils Dacke.(Fabian Månsson, Dackefejdens vagga) Humlens honblommor används sedan medeltiden i ölbryggning. Humlens syra har en svag antibiotisk effekt mot grampositiva bakterier vilket hjälper jästen att utvecklas och fermentera vörten till ett gott öl.

Humle har även sedan urminnes tider använts som rogivande och sövande läkeört. Till medicinskt bruk är humlen känd för sin sömngivande effekt. Den stimulerar aptiten och matspjälkningen. Lokala skördetraditioner kunde så klart variera. Från Västergötland finns uppgifter om att man kunde börja skörda redan i slutet av juli, och från Småland finns uppgifter om att humlen skulle skördas före Allhelgonadagen. I Närke skördade man humlen i September. Även uppfattningen om hur mogen humlekotten skulle vara vid skörd skiljer sig i källorna, säger Nordiska museet. ”Vissa rekommenderade att den skördas då den ännu är grön, och andra menade att den bör vara blekgul. Idag rekommenderar forskare vid Julita gård i Sörmland att humlekotten skördas då den är ljust limegrön och när lupulinkörtlarna blivit citrongula. Doften ska vara starkt aromatisk men inte lukta gräs.” Skörden går till så att man tar ner humlestången och plockar av de kottliknande honblommorna från revan. Revan kan lämnas kvar i humlegården att ruttna som gödsel.

I Sverige verkar humle odlas från 1200-talet, då olika bestämmelser om humle börjar dyka upp i lagstiftning. Till exempel finns lagtexter bevarade som exempelvis behandlar straff vid stöld av humle. I Kristoffers landslag från 1442 står att varje bonde ska hålla en humlegård med 40 stänger, och kraven utökades till 200 stänger i Kalmar recess från 1474 (Strese, Else-Marie; Tollin, Clas (2015). Humle: det gröna guldet). Kungen ville ha sitt öl, och då var det bara för undersåtarna att lyda. Ett skönlitterärt exempel på hur det kunde gå till vid humleskörden är ur Fabian Månssons romantrilogi Gustav Vasa och Nils Dacke vol 1, där fogdefrun Malin och rättaren Pelle Humpe har anlänt till bonden Germund Molas gård:

– Hur mycket humle har du skördat? fortsatte Malin sina frågor till Germund.

Germund nämnde en summa. Det vet väl gamle rättaren förresten, sade han, ty han har fått hälften.

Malin reste sig med stickande ögon.

– Hälften! väste hon. Sa du hälften, din tjuv? Vet du inte att alla landbönder sedan åratal till frälset avlämna all den humle som skördas i deras humlegårdar? Tror du inte att kungen har samma rätt som en vanlig frälseman? All humle från din gård skall lämnas till kungens fogde. Det är kungens befallning. Den humle du behöver får du köpa av fogden.

– Jag har själv anlagt humlegården, sade Germund. Han hade förut stått med nedböjt huvud och tittat på henne med en lurande blick, men nu rätade han upp sig och såg henne in i de små grå råttögonen. Då jag kom hit fanns ingen humlegård utan ett tistelland, där nu humlegården ligger. Varken kungen eller hans fogde har anlagt humlegården här, utan jag. Så tager jag också hälften av vad som växer i den eller växer där ingen humle mera.

Månssons trilogi utspelar sig på 1500-talet, men det var på våra äldsta kartor från början av 1600-talet och fram till 1800-talets slut som man kan se humlegårdarna inritade på kartan, med antalet störar oftast angivna.

Först år 1860 avskaffades odlingstvånget, som alltså var en del av svensk lagstiftning i cirka 400 år.(Riksdagsförvaltningen. Svensk författningssamling 1736:0123 1 Byggningabalk) Idag odlas ett femtiotal svenska humlesorter på Julita gård i Södermanland som en del av Programmet för odlad mångfald. Bara på några få ställen i Sverige har kommersiell humleodling dragit igång igen i liten skala efter att ha dött ut under 1900-talet. Svenska bryggerier är helt beroende av importerad humle från framförallt Tyskland. Allmogens gamla humlegårdar är sedan länge övergivna. Något att ändra på?

Prenumerera på YouTube:

---

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente