Vilhelm Moberg ja kolmas valtakunta

16. lokakuuta 1941: En uniformerad Vilhelm Moberg läser löpsedlar om kriget. Moberg var redan i sin ungdom kritisk till den statliga krigsmakten, eller ”mördareskolan” som en svensk Amerika-utvandrare kallade den.

Moberg oli pasifisti ja antimilitaristi, ja hän tunsi hyvin kaikki ne sodat, joissa Ruotsin valtio lähetti alamaisensa kuolemaan kuninkaan ja isänmaan puolesta. Poikkeuksena ei ollut myöskään hänen sotilaspalvelusaikansa, jossa hänen kerrotaan viettäneen enemmän aikaa putkassa kuin harjoituskentällä. Kesällä 1935 hän itse vieraili Hitlerin Kolmannessa valtakunnassa, jonne Ruotsin kirjailijaliitto oli kutsunut hänet. Matka vei hänet pohjoismaiseen majataloon Travemündessä, satamakaupungissa Pohjois-Saksassa. Moberg ei pitänyt näkemästään. Kuten hän kirjoitti kirjeessään ystävälleen Eyvind Johnsonille:

”Jag är alltså i det tredje riket sedan tre veckor. Och för mig blir det föga mer än det ’treveckiga riket’, för jag reser härifrån om några dagar. Jag har fått nog. [—] Omkring 90 procent av det tyska folket har klätt sig i uniform. Och jag fick nog av att gå i uniform när jag excercerade beväring. Jag trivs inte heller på platser, där varannan människa är en Führer. Individualisten har ingen plats för sina ben […].”

Några år senare bröt andra världskriget ut, och inför hotet av den totala ofriheten som Hitler och Stalin representerade omvärderade Moberg sin pacifism och blev istället en försvarsivrare. ”När man var ställd mot väggen och det gällde liv eller död, då omprövade jag min pacifism, och den fick ju slutligen ett uttryck i ’Rid i natt!’.” Efter Sovjets invasion av Finland engagerade han sig också starkt för Finlands sak och reste runt både i Sverige och Finland och höll tal för frihetens sak – för hela Nordens frihet. Vid flera tillfällen fick han ta skydd i finska skyddsrum när bombplanen flög ovanför. 30 november 1939, samma dag som Sovjetunionen bombar Helsingfors i Finland, vädjar 13 svenska författare i skriften ”Uppbåd!” till regering och riksdag att göra allt för att stärka landets försvar. Moberg var en av initiativtagarna tillsammans med Harry Martinson, och de menade att det militära försvaret i Sverige under rådande hotfulla förhållanden i Europa måste stärkas, vilket skulle kunna ske med hjälp av ett försvarslån som svenska medborgare kunde teckna. Uppbådet gällde Sveriges och svenskarnas oavhängighet.

”Det gäller frihet, nationell och demokratisk kultur och mänsklig värdighet.”

Myöhemmin sodan aikana hän palveli hätäapumiehenä ja keväällä ja kesällä 1940 Nynäshamnissa maamyrskymiehenä, ja seuraavana vuonna hän suoritti pienen puolustuskirjeen Ruotsin pyrkimys – en hyllning till den svenska allmogens frihetskamp genom århundradena. Vilhelm Mobergs högljudda kritik mot det totalitära Tyskland gjorde att hans roman ”Rid i natt!”, och allt annat han skrev, förbjöds i det tredje riket och brändes på bokbål 1942 på order av självaste Goebbels. Hemma i Sverige var det inte mycket bättre. Självcensuren under kriget fick till följd att Moberg fick allt svårare att få sina debattinlägg publicerade. Ingen tidning vågade publicera hans artiklar, inklusive Dagens Nyheter och Bonniers. ”Det ofria ordets tid” kallade han den tiden. Undantagen var Eskilstuna-Kuriren och Torgny Segerstedts Göteborgs Handels och Sjöfartstidning – GHT, där Mobergs inlägg fick utrymme både för sina angrepp på nazismen och på svenska regeringens eftergifter till Tyskland. Han gick också till angrepp mot det han kallade regeringens ”attentat mot tryckfriheten”, som till exempel statens konfiskering av tidningar med nazistfientligt innehåll, en ny lag om förhandscensur och beslagtagande av oönskade böcker. Varför övergav Vilhelm Moberg då pacifismen? Det är nog lätt att inse pacifismens begränsningar när rena våldsmakter hotar på andra sidan gränsen, men för Moberg var det inte bara en fråga om fysisk överlevnad – det var en moralisk fråga. Här kommer två stycken ur ”Uppbåd!” som belyser hans tankar om när ”makt står mot rätt”:

Hela Mobergs bidrag till ”Uppbåd!” och dessutom hans senare skrift ”Svensk strävan” hittas i boken ”Att stå det onda emot” med Otto von Friesen som redaktör. Kan köpas via Vilhelm Moberg Society (osta!).

”Jag är alltjämt självklart och alltid varit och kommer att bli pacifist, med den begränsningen att jag anser att nödvärn är berättigat. Man kan inte motståndslöst utlämna sig åt tyranniet och förtrycket.” – Vilhelm Moberg

”Man måste stå det onda emot”, var Mobergs svar på frågan om hur han kunde skriva en roman som ”Rid i natt!”. Lägg det på minnet. Sinun on vastustettava pahaa.

Tilaa YouTube:

---

Jos arvostat Allmogens itsenäistä työtä kuvaamaan hienoa ruotsalaista historiaa ja pohjoismaista kulttuuria, ja olet tervetullut ostamaan jotain mukavaa kaupasta tai tukemaan meitä vapaaehtoisella lahjoituksella. Kiitos etukäteen!

Tuki Allmogens Swishin kautta: 123 258 97 29
Tuki Allmogens genom att liity
Tuki Allmogens testamentissasi