Gästriklandin kartta, 1789

Detta är en gammal landskapskarta över Gästrikland som utgavs 1789 och kallades då “Geometrisk charta öfver Gästrikland”. Kartans upphovsman är värmländska kopparstickaren Jacob Gillberg. Kartan är sammandragen under landshövdingen och kommendören av Kungliga Nordstjärneorden, greven Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt, översyn. Arbetet stod ingenjörerna Lenaeus och Lake för.

Gästrikland är tidigast omnämnt i historiskt källmaterial 1253 och kallades då Gestrikalandia. Gästrikland gränsar i öster mot bottenhavet, i öster och söder mot Uppland, i söder mot Västmanland, i väster mot Dalarna samt i norr mot Hälsingland. Landskapet har 1 800 kända fornlämningar.

Landskapet skiljer sig från grannlandskapen Hälsingland och Uppland i avseendet att spår av odling och bebyggelse saknas från tiden före Kristi födelse. Detta kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats.

Björkebåten från Hille socken har daterats till 400 e.Kr. Den största gravhögen i landskapet är Axmarhögen i Hamrånge socken.

Gästrikland ingår i en vidare definition av Bergslagen och fynd av järnhantering under järnåldern har gjorts i landskapet, exempelvis Kråknäsjärnet från 400 e.Kr. Järnhantering i Gästrikland och södra Hälsingland tros under Vendeltiden (600-talet och senare) ha konkurrerat ut den omfattande järnframställning som tidigare bedrevs i Mellannorrland. Ett flertal vikingatida runstenar finns också i landskapet.

Enligt Erikskrönikan flydde Holmger Knutsson efter slaget vid Sparrsätra 1247 till Gästrikland, där han blev tillfångatagen.