Amneholm

Borgen som var byggd av trä sägs ha mycket gamla anor. Den uppfördes på 1360-talet av marsken Erik Kettilsson Puke under kriget mellan den norske kungen Håkon och kung Albrekt av Mecklenburg. Man kan nuförtiden ta sig ut till Amneholm, som idag är en del i Gullspångsälvens naturreservat, via ett antal broar medan den förr i tiden var svårtillgänglig och endast åtkomlig vid lågvatten.

Enligt Ruotsin historiallis-maantieteellinen ja tilastollinen sanakirja (1859) fick slottet sitt namn efter en kung Agne:

”En konung Agne skall gifvit sitt namn åt fästet, likasom åt Amne- eller Agnehärad. Under drottning Margaretas tid var slottet beryktadt såsom säte för danska fogdar, hvilka på det omenskligaste plågade kringboende allmoge.”

Samma lexikon beskriver hur fogdeborgen brändes ner 1433 av en värmländsk bondehär under befäl av riddaren Peder Ulfsson (Roos), på befallning av Engelbrekt Engelbrektsson under Engelbrektsupproret. Under samma befäl intogs och förstördes 1434 också fogdeborgarna Dalaborg Dalslandissa ja Edsholm i Värmland.

Vid tiden för Engelbrektsupproret ska borgen ha huserats av en Otto Torbjörnsson Stut, en dansk fogde. Sägnen om plågan i Gullmarsälven berättar hur denne fogde var så grym att han satte ut trilskande bönder som inte ville låta sig kuvas på två stora stenar i forsen, där de genom köld och hunger fick sitta i flera dagar och begrunda sin uppstudsighet mot överheten.

Numera finns inte mycket kvar att se av fästet. Riksantikvarieämbetets anteckningar säger att anläggningen var 60×40 meter och att det nu är en igenvuxen förhöjning, cirka 2-3 meter, möjligtvis med en försänkning i mittpartiet på ca 30×4 m och 0.5-1 m djup. Man kan bara ana sig till var det legat. Någon mera utförlig arkeologisk undersökning har inte utförts.

Kuriosa: Befälet Peder Ulfsson var svåger med den illa beryktade kungliga fogden Jösse Eriksson, som halshöggs av allmogen i Aska härad, Östergötland, 1436 under Engelbrektsfejden.

Painetut lähteet

Ruotsin historiallis-maantieteellinen ja tilastollinen sanakirja, ensimmäinen osa (1859)

Kämpe, Alfred, Ruotsin ommogeenien vapaustaistelu, ensimmäinen osa (1918), s 45.

Pohjoismainen perhekirja, 1800-talsutgåvan, s 267 (1876)

Övriga källor:

Riddare, Riksråd Peter (Ulfsson) Roos af Ervalla

Tutustu muihin mielenkiintoisiin vierailukohteisiin osoitteessa Historiakartta.

Tilaa YouTube:

---

Jos arvostat Allmogens itsenäistä työtä kuvaamaan hienoa ruotsalaista historiaa ja pohjoismaista kulttuuria, ja olet tervetullut ostamaan jotain mukavaa kaupasta tai tukemaan meitä vapaaehtoisella lahjoituksella. Kiitos etukäteen!

Tuki Allmogens Swishin kautta: 123 258 97 29
Tuki Allmogens genom att liity
Tuki Allmogens testamentissasi