Den konservativa natursynen

Jag fick syn på en uppfriskande artikel i Smålandsposten häromdagen. Den är skriven av Thomas Hermansson (@ThomHermansson), som går in på den konservativa synen på naturvård och påpekar riktigt att värnandet av naturen inte är en fråga enbart för miljöpartister.

Det är inte bara sunt förnuft att naturens välmående är en fråga som angår oss alla, det är också mycket farligt för alla som värnar det sunda förnuftet att ge monopol på en sån fråga till ett vänsterextremt parti som Miljöpartiet.

Vad är då den konservativa natursynen? Kärnan kan beskrivas så här:

Värderingar, traditioner och kultur ges i arv från ett släktled till det nästa och är värda att bevara. På ett liknande sätt förvaltas naturen av generation efter generation. […] Kärleken till traditionen och hembygden går hand i hand med kärleken till naturen.

Själv är jag inte påläst i konservatismens politiska teorier och tänkare, så fråga mig inte om vilken konservativ tänkare du borde läsa. Men jag kan ändå utan problem kalla mig konservativ, eftersom det för mig helt enkelt handlar om en önskan att vilja bevara det som är gammalt och vackert, och som av hävd visat sig värdefullt för människan.

Värderingar, traditioner, familjen, hembygden, rent vatten, frisk luft, skön natur. Institutioner och värden som är betydelsefulla för att människan ska kunna leva ett meningsfullt, lyckligt liv i ett tryggt, fritt och hälsosamt samhälle.

För dig som följt Allmogen ett tag kommer det nog inte som en överraskning att jag sällar mig till de som har en mer konservativ syn på livet och samhället. Men för mig handlar det alltså inte om att bevara något för sakens skull bara för att det är gammalt, utan för att man anser att det har ett inneboende värde – en inneboende skönhet – som man vill att också framtida generationer ska få ta del av och bygga vidare på.

Artikeln är uppfriskande just eftersom den lägger an ett längre perspektiv som lyfter blicken och faktiskt ägnar en tanke åt våra efterkommande som ska bebo detta land. Det perspektivet är enligt min uppfattning rätt sällsynt idag i maktens korridorer.

I den lilla humanitära stormakten Sverige, där våra visa och goda makthavare är allt för upptagna med att vilja rädda hela mänskligheten, är det en nog så radikal tanke för en svensk medborgare att vilja sina egna barns bästa i det här landet.

När man då som konservativ går så långt som att visa omtanke för ofödda generationer svenskar och den natur de ska leva i om 50, 100 eller 500 år, ja då kan jag tänka mig att fascism*-radarn ger fullt utslag hos den lilla, högljudda skara människor som sätter internationell ”solidaritet” och ”medmänsklighet” framför både vett och rätt. (*kan ersättas med valfri stigmatiserande etikett som ”nazism”, ”rasism”, etc.)

Men sådan är konservatismen, och att vara konservativ är inget att skämmas för. Tvärtom är jag övertygad om att en hälsosam dos konservatism, det vill säga att se bortom sitt eget korta ögonblick på jorden och visa omtanke för kommande generationer, skulle göra gott för Sverige. Det skulle rent av ha besparat oss många av de ”utmaningar” som våra inte-så-konservativa makthavare har skapat åt oss genom deras totala oförmåga att ansvarsfullt och rättvist hantera våra skattepengar och deras lagstiftande makt.

Så gå in och läs Thomas artikel – för miljöns och barnens skull.

Hur omsätter man då den konservativa natursynen i praktiken? Det får bli ämnet för en framtida artikel här på Allmogen.org, med förslag fast förankrade i vår historia. Skriv upp dig på nyhetsbrevet här nedanför för att inte missa det!

Abonnieren Sie YouTube:

Wenn Sie schätzen Allmogens unabhängige Arbeit, um unsere schöne schwedische Geschichte und nordische Kultur zu porträtieren, sind Sie herzlich eingeladen, etwas Schönes im Shop zu kaufen oder uns mit einer freiwilligen Spende zu unterstützen. Vielen Dank im Voraus!

Unterstützung Allmogens über Swish: 123 258 97 29
Unterstützung Allmogens von beitreten
Unterstützung Allmogens in Ihrem Testament