Tre grunde til den store svenske udvandring til Amerika

Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota.

Utvandrarens visa är skriven av Wilhelm von Braun och trycktes i Carlshamn 1868 vid en tid då emigrationen från Sverige började få verkligt betydande omfattning. Här är ett smakprov:

Visan rimmar väl med det Vilhelm Moberg beskriver i sin bok ”Den okända släkten”, som handlar om de miljontals ättlingar till de svenskar som emigrerade till Nordamerika under den stora svenska folkvandringen.

En tidig orsak till utvandringen var den kyrkliga ofriheten. Det var förbjudet att hålla religiösa sammankomster utanför statskyrkans hägn. Den orsaken försvann 1858 då förordningen upphävdes.

En annan orsak Moberg nämner, som uppkom 1901, var när värnpliktstvånget utökades till tre år. ”Under det nya århundradets första decennium for många tusen svenska ynglingar till Amerika för att slippa exercisen.”

Många unga svenskar som utvandrade stod utan bostad och ekonomiska möjligheter i Sverige. Möjligheten att spara ihop pengar till en egen gård såg de som obefintlig. Man klagade också över korta och oregelbundna arbeten och höga skatter.

En ung man, G. F. M. som emigrerade 1905 från Jämtland till Illinois berättar:

[…] ”på våren 1905 erhöll jag mitt flyttningsbetyg och reste glad i hågen till republikens fria land. Det var inte endast de dåliga arbetsförtjänsterna, som drefvo mig att lämna Sverige, klass skillnaden och den långa värnpliktstiden stodo såsom hotande spöken och blickade mig mörkt till mötes. Af kamrater hörde jag, att då man kom ut på exercisplatsen fick man heta idiot, drummel, fähund, din dumma dj—l med flera vackra namn, och dessa titlar ville jag spara åt rikemans son.”

Som timmerhuggare i Norrland fick han betalt 2 kr per dag för att arbeta ”från dagbräckningen till mörkrets inbrott”, vilket under Norrländska somrarna kan dröja långt inpå kvällen. I Amerika var hans villkor följande: ”50 cent i timmen, 8 timmars arbetstid, ett rent och snyggt rum för 5 dollar i månaden, och ett fint bord att sätta mig till för 4 dollar i veckan.”

”Men en av emigrationens orsaker”, skriver Moberg, ”tycks ha bestått oförändrad genom hundra år, nämligen missnöjet med byråkratin och ämbetsmannaväldet i Sverige och med alla lagar, som hämmar friheten.”

”De gör livet odrägligt i detta land och är som en frätande mask på samhällets bestånd”, skriver en av de tidiga emigranterna.

Under Mobergs vistelse i Amerika träffade han många landsmän som emigrerat på senare år, ända in på 1940-talet, och när han frågade om orsaken fick han i nio fall av tio samma svar:

”Missnöje med myndigheterna, med alla frihetsinskränkande lagar och förordningar, med tjänstemannaväldet här hemma. I de fyra ståndens Sverige förekom ett personligt, partriarkaliskt förtryck, i det socialdemokratiskt styrda Sverige utövas förtrycket av en opersonlig, mekaniskt fungerande statsapparat – det är skillnaden.”

En kvävande byråkrati och förmynderi drev mången svensk i landsflykt för att söka lyckan över havet i väster.

Som exempel på den enorma svenska byråkratin och statliga (in)effektiviteten behöver man inte leta längre än Emigrationsutredningen. Det var en statlig utredning som kom till stånd 1907 med uppgift att utreda hur Sverige kunde bromsa upp utvandringen. Vid det här laget var en femtedel av alla svenskar bosatta i USA.

Överheten i Sverige oroades stort över utflyttningen av sina underlydande. Vissa såg utflyttningen som ett ifrågasättande av nationell solidaritet medan andra oroades över den förlorade arbetskraften. Då, precis som idag, innebar en större befolkning att man hade mer arbetskraft att beskatta. Men också vanliga människor oroades över att se hela byar omkring sig bokstavligen tömmas på folk.

Så till den statliga ”effektiviteten”. När utredningen kom igång hade emigrationen redan pågått i över 50 år och, som Vilhelm Moberg anmärker i ”Den okända släkten”, ”det förefaller oss som om denna utredning påbörjades något sent”.

Sent skall syndaren vakna. Men nu var utredningen igång! 6 år tog det innan den var klar, och resultatet publicerades i 21 omfattande volymer.

”Den blev så grundlig, att den sträckte sig ända ned till jordmånen, till matjorden och alven, i varje svensk socken.” skrev Moberg.

”Men”, som Moberg avslutar ämnet, ”när Emigrationsutredningen var avslutad, var också emigrationen praktiskt taget slut.”

Bara ett år efter att kommissionen publicerat sin sista volym bröt första världskriget ut och stoppade effektivt nästan all utvandring och på 1920-talet upphörde den svenska massutvandringen.

Dels skärptes amerikansk immigrationslagstiftning år 1924 (Immigration Act of 1924). Den federala lagen begränsade invandringen från varje land till 2 % av det antal från samma land som bodde i USA vid folkräkningen 1890.

Enligt den folkräkningen bodde det år 1890 runt 800,000 svenskar i USA, vilket med den nya lagen satte ett maxtak på antalet som kunde invandra från Sverige till runt 16,000 per år. Det främsta målet med lagen var att försöka bevara ett ”homogent amerikanskt ideal.”

Dels genomfördes också slutligen sociala reformer i Sverige som i kombination med ökat välstånd torde ha bidragit till att minska utvandringen.

Abonnér på YouTube:

Hvis du sætter pris på Allmogens uafhængigt arbejde for at skildre vores fine svenske historie og nordiske kultur, er du velkommen til at købe noget lækkert i butikken eller støtte os med en frivillig donation. På forhånd tak!

Støtte Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Støtte Allmogens af tilmeld dig
Støtte Allmogens i dit testamente