Nej, det står inte ”Allah” på det vikingatida tygbandet från Birka

”Trodde vikingarna i Svealand på islams gud Allah?” var vinkeln som Aftonbladet valde, men även Sveriges Radio, Upsala Nya Tidning och Svenska YLE spred vidare nyheten. Utomlands hängde bland andra New York Times, The Guardian, BBC med på tåget.

I pressmeddelandet från Uppsala Universitet kan man läsa att ”Det som tidigare ansetts vara typiskt vikingatida mönster i silver på vävda band av siden i vikingatida gravar, har visat sig vara geometriska kufiska tecken. I bandens mönster åkallas både Allah och Ali.”

Det var Annika Larsson, forskare i textilarkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, som gjorde ”upptäckten” i arbetet med att ”återskapa” mönstret med ”andra forskningsmetoder än gängse teoretiska”.

Men hennes forskning har nu fått rätt tung kritik. Stephennie Mulder, professor i medeltida islamisk konst och arkitektur vid Texas Universitet, kritiserar inte bara ”upptäckten” utan även de okritiska medierna i en lång tråd på Twitter, där hon menar att experter borde ha konsulterats innan man basunerade ut världsnyheten – för det är ingen världsnyhet att tala om, enligt Stephennie.

Dear Entire World: #Viking ‘Allah’ textile actually doesn't have Allah on it. Vikings had rich contacts w/Arab world. This textile? No. 1/60 pic.twitter.com/jpvbrrePQg

— Stephennie Mulder (@stephenniem) October 16, 2017

Stephanie påpekar bland annat hur stilen på det specifika mönstret som Annika har ”återskapat” i själva verket hör till en tidsperiod först 500 år senare, och sen är det förstås biten med att en stor del av ”upptäckten” är hittepå.

En annan kritisk artikel som delats mycket ifrågasätter just detta, att ”upptäckten” gjorts i efterkonstruerade mönster och inte i existerande mönster som finns i verkligheten. Så här ser originalmönstret ut:

Översatt: Man använde fantasin och hittade på, helt enkelt. Och utelämnar denna lilla detalj från pressmeddelandet.

Eftersom det uttalade målet med arbetet är att ”nå en bredare publik än bara akademiker”, borde man då inte som en historieinstitution se till att vara extra tydlig med vad man faktiskt presenterar för denna publik? Får man framställa vilka spekulationer som helst som fakta? Eller är det här ”alternativa fakta” som Uppsala universitet presenterar?

I en tid med ökad polarisering och ett minst sagt hätskt samhällsklimat, särskilt när det gäller sånt som har med vårt kulturarv och vår historia att göra, kan jag tycka det är vettigt att hålla sig till fakta och bara presentera riktig fakta som fakta.

Att våra vikingatida förfäder hade mycket kontakt i österled och fick med sig hem både arabiska silvermynt, Buddha-statyer och nya erfarenheter och influenser råder inga som helst tvivel om. Ända ned till Miklagård (Konstantinopel, erövrades 1453 av Muhammed Erövraren och fick år 1926 namnet Istanbul) gick deras resor, där en del bland annat gick med i Väringalidet, den bysantinska kejsaren personliga livvakt som bestod till stor del av nordbor.

Historien om vikingarnas resor i österled är riktigt intressant och väl värd att utforska. Men vi kan väl göra det utan att hitta på saker och därmed riskera att rasera allmänhetens förtroende för forskningen?

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente