8-åriga Saga får 15,000 kr i hittelön för 1,300 år gammalt svärd

I somras hittade då åttaåriga Saga ett svärd från järnåldern i sjön Vidöstern i en gammal järnåldersbygd i Småland. Nu meddelar Sveriges Radio att Saga har fått 15,000 kr i hittelön från Riksantikvarieämbetet, en summa som baseras på ett uppskattat marknadsvärde av svärdet – vilket givetvis inte är detsamma som det kulturhistoriska värdet.

Anna Östling, handläggare på Riksantikvarieämbetet, hörde av sig till Allmogen med en förklaring:

Det är ovanligt att fynd löses in till så höga belopp som 15 000 kronor. Även om det kulturhistoriska värdet är väldigt högt så är det inte det samma som det ekonomiska värdet. Sagas svärd är av ett enormt stort vetenskapligt intresse, men på grund av det relativt dåliga skicket bedöms det alltså inte ha ett motsvarande stort marknadsvärde. När det hittades var svärdet väldigt korroderat och brutet på två ställen. En kostsam konservering behöver göras för att svärdet inte ska fortsätta falla sönder. Det är i ett skick som gör att det aldrig kommer att kunna tas ur sin skida. 

Riksantikvarieämbetet anlitar expertis som är väl insatt i marknaden och har lång erfarenhet. Värderingen av svärdet är baserad på marknadsvärdet, bland annat utifrån skick och konserveringsbehov. Konserveringskostnaden bedöms uppgå till omkring 80 000 kronor. När konserveringen är klar ska svärdet fyndfördelas till ett museum så att det kan visas för allmänheten.

Anna Östling, handläggare på Riksantikvarieämbetet.

Svärdets ålder har analyserats av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet med hjälp av kol 14-metoden och visar att svärdet är mellan 1250-1370 år gammal, dvs. från mellan år 650 till 770 efter Kristus. Metoden gör det möjligt att datera fornlämningar och fossil som innehåller organiskt material som exempelvis träkol och ben. Tack vare att svärdet låg i en träskida tillverkad av aspträ var den här metoden möjlig.

Allt levande innehåller olika sorters kol, närmare bestämt kolisotoper. Kolisotopen kol-14 genomgår radioaktivt sönderfall med en halveringstid på 5 730 år, medan isotopen kol-12 är stabil över tid. Vid samma tidpunkt som något levande dör börjar kol-14 isotopen att sönderfalla, och genom att mäta mängdförhållandet mellan dessa två isotoper kan man räkna ut åldern på fornlämningen.

Den här dateringen är 95 procent säker och gör alltså att svärdet hamnar i den mellersta perioden av yngre järnålder i Sveriges förhistoria, en period som även kallas Vendeltiden namngiven efter de rika arkeologiska fynden från båtgravfältet i Vendel nära Vendels kyrka norr om Uppsala.

Prenumerera på YouTube:

Om du uppskattar Allmogens oberoende arbete med att skildra vår fina svenska historia och nordiska kultur så är du välkommen att handla något fint i butiken eller stödja oss med en frivillig gåva. Tack på förhand!

Stöd Allmogens via Swish: 123 258 97 29
Stöd Allmogens genom att bli medlem
Stöd Allmogens i ditt testamente